- Project Runeberg -  Charlie Chan's triumf /
84

(1938) [MARC] Author: Earl Derr Biggers Translator: Märta Isberg - Tema: Detectives
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Kirks nye gäst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Men tänk på den andra sidan av saken, sköna
dam! Ni kanske kunde dra mig allt mer och mer
uppåt. Det vore inte så omöjligt, sade han med ett
bedjande tonfall i sin röst.

Nu kom Chan in i rummet, och Paradise, som ej
syntes det minsta ängslig vid ankomsten av de
oväntade gästerna, serverade en utsökt liten lunch. Mot
slutet av måltiden övergick Kirk till mera allvarligt
tal.

— Jag har suttit och tänkt på den där flickan Barr
där nere, började han. — Jag tror inte att jag talat
om för er under vilka omständigheter det var, som Sir
Frederic kom att bo här hos mig. Hans son är
händelsevis en bekant till mig — inte en vän, för jag känner
honom egentligen mycket litet — och han skrev till
mig, att hans far skulle komma till San Francisco på
en tid. Då gjorde jag visit hos Sir Frederic på hans
hotell. Från allra första början tycktes han mycket
intresserad av det Kirkska huset. Jag kunde aldrig
räkna ut orsaken till det. Han gjorde mig en massa
frågor, och när han fick veta, att jag bodde här uppe
på taket, så måste jag säga, att han faktiskt bjöd sig
själv till mig. Ni får inte tro, att jag inte var förtjust
att få ha honom här hos mig, förstår ni — men det
var liksom en undermening i det där samtalet — eller
med ett ord sagt, jag uppfattade hur ivrig han var
att få bo här. Det var ju konstigt, tycker ni inte
det.

— Jo, mycket, svarade den unga flickan.

— Ja, sedan han varit här några dagar, började han
göra en mängd frågor om Kalkuttas Importaktiebolag,
och slutligen tycktes alla frågorna röra sig om miss
Lila Barr. Jag visste ju ingenting om den där firman
eller om miss Lila Barr — hade aldrig ens hört talas
om henne. Litet längre fram fick han höra, att
Kinsey, min sekreterare, kände till flickan, och sedan
ställde han alla sina frågor till honom, men jag inbillade,
mig, att de blev mera försiktiga. En dag nere på
kontoret hörde jag, att Kinsey frågade Sir Frederic, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 25 01:56:32 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/triumf/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free