- Project Runeberg -  Charlie Chan's triumf /
89

(1938) [MARC] Author: Earl Derr Biggers Translator: Märta Isberg - Tema: Detectives
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Kirks nye gäst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Ni önskade tala med mig, mr Kirk? sade han.

— Ja. Jag är ledsen att jag måste blanda mig i era
privata angelägenheter, Kinsey, men jag har fått höra,
att ni är på sätt och vis förlovad med en miss Lila
Barr, som är anställd på ett av kontoren här i huset.
Är det verkligen så?

Kinsey smålog.

— Ja, mr Kirk. Jag hade ämnat nämna den saken
för er men det har inte varit något tillfälle till det.

— Och i förrgår var ni osams med henne?

— Å, det var rakt ingenting, sir. Förresten är vi
försonade igen, svarade Kinsey, vars solbrända ansikte
först haft ett förläget, mulet uttryck, vilket försvann
vid de sista orden.

— Det var bra. Men den kvällen hade ni, tvärtemot
er dagliga vana, inte väntat för att följa henne hem?
Ni hade gått ifrån henne?

— Jag — jag gjorde nog det tyvärr. Jag var litet
förargad — — —

— Och ni ville ge henne en läxa. Och det var
mycket riktigt gjort av er, tycker jag. Ja, det är alltihop
— och var god och ursäkta dessa tämligen personliga
frågor.

— Å, för all del, sir —

Kinsey vände sig om för att gå, men tvekade litet.

— Mr Kirk — — —

— Ja, Kinsey?

— Ingenting, sir, sade Kinsey hastigt och lämnade
rummet.

Kirk vände sig då till miss Morrow.

— Ja, där fick ni höra! Miss Barrs historia blev ju
vederbörligen bekräftad.

— Ja, och en så antaglig historia också. Men den
hjälper oss inte alls, sade den unga fiskalen med en
suck. — Jag måste erkänna, att jag känner mig
mycket besviken.

— I det här spelet är bättre, om motståndaren inte
förstår eller vet vad vi tänker. Att låtsa stor
oskyldighet är alltid min strävan. Ibland är vad jag visar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 25 01:56:32 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/triumf/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free