Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Boyscoutens goda gärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och fann tydligen ingenting. Han sade åt mig, att jag
skulle överlämna dem till engelske konsuln.
— Flannery färdas alltför skyndsamt, sade Chan en
smula klandrande. — Ni har kanske nycklar till
koffertar och väskor? I så fall jag känner stor längtan
att få en titt på innehåll.
Kirk räckte honom nycklarna och lämnade honom
sedan ensam. Under en lång stund höll Chan på med
sin undersökning. Slutligen kom han in i förmaket
med en stor bokpacke under armen.
— Har ni funnit någonting? frågade Kirk.
— Ingenting alls med undantag av dessa — mycket
tunga undantag, svarade Chan. Värdigas komma
närmare, om ni vill vara så god!
Kirk steg upp och kastade en flyktig blick på
böckerna. Men hans likgiltighet försvann hastigt.
— Gudar! utropade han.
— Däri instämmer jag, sade Chan leende. — Ni har
således lagt märke till namnet på dessa böckers
författare? (Han läste upp de olika titlarna på böckerna.)
»Genom Kina och åter». »Strövtåg i Persien». »Ett
år i Gobiöknen». »Tibet, jordens hjässa». »Mitt liv
såsom forskningsresande».
Chan drog återigen ihop ögonen till smala springor
och såg forskande på Kirk, då han nu fortsatte:
— Allesammans verk av vår gode vän, överste
Beetham. Inga andra böcker bland Sir Frederics packning.
Förefaller det er inte förundransvärt — hans starka
intresse för en enda författare?
— Det gör det visst, instämde Kirk. — Jag
undrar — — —
— Jag har aldrig upphört att undra. När jag
blickar in i den enslige forskningsresandens djupa ögon i
går kväll, frågar jag mig själv vad för slags karl kan
han väl vara? Knappast ligger Sir Frederic fallen på
golvet, förrän mina tankar flyger tillbaka till det där
gåtfulla ansiktet. Så kallt, så lugnt, men vem vet
vilken flammande glöd, som där bakom finnes? — Nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
