Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. De försvunna kvinnornas hamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Först efter en timme infann sig emellertid Rankin,
livlig och intresserad som alltid. Han smålog glatt,
då han hälsade på detektiven.
— Jaså, ni kunde således inte ge er i väg ändå?
Den lugne, sansade österlänningen vände således om
i hamnen? sade han.
Chan nickade.
— Den lugne, sansade österlänningen börjar bli
alldeles lik fastlandsamerikanen, emedan han i sådant
neddragande sällskap umgåtts. Ja, jag har här stannat
för att hjälpa polisintendent Flannery — till stor och
väl dold belåtenhet för honom.
Rankin skrattade muntert.
— Ja, jag talade just med honom i går kväll. Han
är stormförtjust, men det vill han inte erkänna ens för
sig själv. Nå, vad är det nu ni har att berätta? Vem
var det, som mördade Sir Frederic?
— Ja, det är mycket svårt att uppspåra. Vi måste
gå tillbaka till förfluten tid och uppgräva det ena efter
det andra. I den närvarande stund står jag inför litet
problem, varmed ni kan hjälpa. Därför har jag vågat
att ohövligt besvära er, svarade Chan.
— Det är alls inte något besvär. Det gör mig
mycket glad, att ni anmodar mig om hjälp. Vilka order
har ni att ge mig nu?
— Jo — håll för närvarande allting dolt av mörker!
Ingen offentlighet! Ni förstår väl det?
— Gott — för närvarande ja! Men när det stora
ögonblicket kommer, så blir jag ju guldgossen. Ni
förstår väl det?
Chan smålog vänligt.
— Ja — ni är den utvalde. Och det kommer också
att ske. Men just nu behövs skyddad, fördold
undersökning. Ni minns nog historien om Eva Durand?
— Kommer jag någonsin att kunna glömma den?
Jag kan ej minnas när någonting gjort ett så starkt
intryck på mig. Peschwar — de mörka höjderna —
hela sällskapet, som lekte kurragömma — den lilla
vackra blondinen, som aldrig återvände från sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
