Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Kvinnan från Peschwar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ja visst. Det var under färden från Peschwar
genom Khaiberpasset och tvärs genom Afghanistan.
— Och det hände i Afghanistan?
— Ja. Det var en mycket elak karl. Muhamed
Ashref Khan hette han, och han var kamelskötare.
Han försökte just att stjäla —
— Vad var det han försökte stjäla?
— Ett pärlhalsband. Överste Beetham såg honom
gå in i tältet — det tält, som alla vid dödsstraff var
förbjudna att gå in i —
— Vad var det för ett tält?
— Jo, kvinnans tält.
För ett ögonblick uppstod det en djup, spänd
tystnad.
— Kvinnans tält? Vilken kvinna då? frågade
Flannery selan.
— Jo, den kvinnan, som for tillsammans med dem
till Teheran. Kvinnan från Peschwar.
— Beskrev din kusin hur hon såg ut?
— Hon var vacker med guldgult hår och ögon så
blå som himlen. Väldigt vacker, sa min kusin, att hon
var.
— Och hon reste tillsammans med dem från
Peschwar till Teheran?
— Ja. — Men det vara bara Li Gung och översten,
som visste det, när de färdades genom passet, för hon
låg dold i en lastvagn. Sen så kom hon fram, och hon
hade sitt eget tält, och i det fick ingen människa gå
in, sa överste Beetham, för då skulle han döda den
karlen.
— Men den där kamelskötaren — han var således
olydig? Och han blev nedskjuten?
— Ja — och det var då med rätta, anmärkte Willie
Li.
— Ja, det förstås, instämde Flannery. Ja, min gosse
— det var alltsammans. Tack skall du ha! Nu får du
springa hem. Om jag hade något att säga inom
scoutkåren, så skulle du få ett förtjänsttecken för det här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>