Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Flannerys stora scen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
församlade sällskapet med ett självförnöjt och
välvilligt leende.
— Allting kommer att utfalla riktigt präktigt,
fortsatte han. I morgon kväll har jag allt i ordning för
min stora scen här i detta rum, och om vi inte får fram
något resultat av det, ja, då förstår jag mig inte alls
på den mänskliga naturen. Först för jag in major
Durand. Jag underrättar honom om att Eva Durand
blivit funnen och att hon är på väg hit, och medan vi
väntar, återgår jag till frågan om hur hon kunde
komma ut ur Indien. Jag väcker hos honom några
misstankar mot Beetham. Sedan för jag in henne i rummet
— efter femton års lidande och ångest får han till sist
återse sin hustru. Vad kommer han då att tänka?
Vilka frågor kommer han att ställa till sig själv — och
till henne? Var har hon varit? Varför lämnade hon
honom? Hur kunde hon rymma från Indien? I detta
ögonblick för jag in överste Beetham och
konfronterar honom med den man han förorättat och den kvinna
han fört bort i sin karavan. Och så säger jag åt
Durand, att jag med säkerhet vet, att hans hustru gav
sig av med Beetham. Och sedan slår jag mig ned och
iakttar hur det brakar lös. — Nå, hur förefaller den
planen er, mr Chan?
— Jaså, ni vill hugga ned träd för att fånga fågel
i toppen, svarade Chan.
— Ja, ibland måste man göra det. Det är nog en
omväg, men den leder säkert till målet. Nå, vad tänker
ni om saken, mr Duff?
— Ja, det låter nog ganska fint och dramatiskt.
Men tror ni verkligen att ni på det sättet kan få Sir
Frederics mördare till att röja sig? sade Duff med sin
släpiga röst.
— Jo, det kan jag nog. En av dem — antingen
kvinnan eller Beetham — kommer att falla ihop och
avlägga bekännelse om sin skuld. Det gör de alltid. Och
jag slår vad om att jag kommer att lyckas den här
gången. Ja, sir — vi skall säkert ta ett stort steg
framåt i morgon kväll!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
