Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tvista. En ropade åt honom, att han
skulle vända om. Andra kastade stenar och
våta lerkokor efter honom. Råa skrattsalvor
över flyktingens otympliga rörelser
omväxlade med skymfliga tillmälen. Slutligen
brydde man sig inte om honom längre och
överlämnade honom åt hans öde.
Den sårade kom fram till herrgårdslogen
och lutade sig mot väggen. Här kände han
sig i säkerhet. Genom feberdimman som
beslöjade hans ögon såg han, hur bönderna
alltjämt knöto näven efter honom. Han
vilade ut. Hit nådde inga kalla vindar. Den
här tillflyktsorten var skyddad och torr. I
hans hjärta fanns varken fruktan eller
hopp, inte mera något jordiskt begär eller
lidande. Endast en åstundan efter ro, efter
evig sömn.
För att slippa se bönderna, som alltjämt
stodo och rådslogo på kreatursstigen, kröp
han vidare och kom upp på gården. Allt öde
och tomt. Stallet var som utdött, varken
pigor eller drängar syntes till, ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
