Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
förvirrades. Sista strålen av hopp slocknade.
Det blev svart för hans ögon av förtvivlan.
Då öppnade floden mystiskt sin dunkla
famn. Han förstod. Ett stönande banade
sig fram ur hans bröst. Han ryckte remmen
från axeln, och med all sin kraft slungade
han läderväskan — fäderneslandets
hemlighet — i djuphet. Floden skummade upp —
till stumt svar. Brusande slöto sig böljorna
om den anförtrodda skatten, och evigt
desamma och evigt nya fortsatte de sin färd
långt långt hän.
Olbromski drog en lättnadens suck.
Soldaterna hade varsnat hans rörelse. De
stormade fram och omringade honom. Han
vände sig emot dem. Löjtnant Vjesnitsin, som
kom tätt efter, upprepade sin befallning:
»Tag honom levande! Levande! Ingen
understår sig att döda honom.
Olbromski fattade mod. Ett långvarigt
fängelse, döden på schavotten syntes honom
ett ömkligt öde. Han blev stående. Den
förste soldaten som anföll honom sköt han ned,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
