Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
skulle inte längre bäva vid knackningarna
på fönsterrutan. Nu fingo de komma och
se, nu fingo de söka bäst de ville. Inga
vanvettiga mödor längre, inget
hemlighetsmakeri, ingen kvalfull ångest. Nu fanns inte
mer någon att vårda. Det skulle komma
att härska lugn, ordning och stillhet. —
Sova!
Salomea reste sig för att gå in i sitt rum.
Men i stället tog hon efter kort tvekan
vägen mot floden. Hon räknade på att innan
hon kom dit, skulle det vara ljust, så att hon
i faderns brev kunde läsa namnet på bonden,
i vars stuga han dött. Långsamt gick hon
vägen nedåt, i den mjuka sanden, som var
fuktig av nattdagg. Därpå vek hon av in i
det våta gräset och tog utan att själv veta
varför riktningen mot stranden. För några
ögonblick stannade hon i lusthuset,
omslingrat av vinranka. Hennes sinne var stilla och
lugnt, och hennes tankar rörde sig om vad
hon skulle köpa för pengarna, vilka saker
hon skulle skaffa sig för dem. Hon kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
