Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Tjänsteanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLL OCH MÄNNISKOR
Dei: andra gårdsfolket hade kommit underfund med vad
som stod på. Och i stället för att vila middag ställde sig
karlarna att betrakta de två skomakarna.
Alla tog för avgjort till en början, att Krus Erik skulle
bli först färdig. Men när de hade sett på en stund, började
de ändra tankar. Den ena efter den andra sade till Krus
Erik, att han visst aldrig hade haft en så styv lärling som
den här.
Krus Erik satt nu och hamrade in pligg i sulan. Han slog
ojämnt och häftigt, och alla tyckte, att han inte gjorde ett
så gott arbete, som han brukade.
För Konstantin däremot lade sig allt till rätta. Allt
passade, som det skulle. Vart hammarslag träffade.
—• Det blir vackra skor, det där, sa folket. Du kan snart
sköta dig på egen hand.
Arbetarna gick sin väg, och skomakarna klackade och
pliggade alldeles tysta. Då uppgav Krus Erik ett lätt rop.
Han hade slagit miste, fått tumnageln under hammarn.
Konstantin kastade en hastig blick över till Krus Erik.
Det var ingen, som hade varit så snäll mot honom och haft
så mycket tålamod med honom. Nu först kom han att tänka
på att mästarn kanske skulle känna det svårt, om det visade
sig, att lärlingen kunde göra skor fortare och bättre än
han.
Gubben såg riktigt eländig ut, där han satt och knogade.
Det var kanske inte en riktigt ärlig tävlan heller.
Konstantin måste erkänna, att en annan dag, då han inte hade spirrtus
i fickan, hade han inte kunnat arbeta på det här sättet. Han
märkte, att Krus Erik inte en gång gav sig tid att hålla
tummen i vatten. Han var förstås rädd, att Konstantin skulle
få för stort försprång.
Lärlingen kände med sig, att han borde spara mästarn
och arbeta litet långsammare, men han kunde inte hejda
sig. Det var en sådan arbetslust över honom.
När klockan slog fem, stod båda skorna färdiga framför
honom. Han sköt dem över till Krus Erik.
Mästarn lade ner den sko, som han höll i handen och som
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
