Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Tjänsteanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJÄNSTEANDEN
ännu inte var färdigsulad. Han synade lärlingens arbete
både länge och väl.
— Du behöver inte göra mer i dag. Du får gå hem, sa
han stilla.
— Ska vi inte arbeta här i morron också?
— Jo, jag ska arbeta här, sa Krus Erik, och när han nu
lyfte upp huvudet, flög en skarp och hatfull blick över till
Konstantin, men inte du. Jag kan väl inte sitta här med en
lärling, som arbetar bättre än jag själv.
Konstantin svarade ingenting, utan tog sin mössa och
gick mot dörren. På tröskeln vände han sig om. Handen for
ovillkorligen ner i fickan, men den stannade där, kom inte
upp igen.
— Tack för mig då, och adjö! sa han och stängde sakta
dörren efter sig.
Konstantin stod i månskenet på gården där hemma och
sköt till måls med en pilbåge.
Han hade gjort den åt sig för länge sedan, när han var en
tolv, tretton år, men han hade aldrig haft någon tur med
skjutningen på den tiden. Det hade visst aldrig hänt, att han
hade träffat det, som han hade siktat på.
Nu däremot träffade han gång på gång pricken i en liten
måltavla, som han hade ritat upp på lagårdsväggen.
Han såg präktig ut där han stod och sköt, och en av
systrarna hade kommit ut för att se på honom. Han skröt och
skrävlade om sin skicklighet, som han aldrig hade gjort
förr.
Han kände ett oändligt behov att utmärka sig, att visa hur
skicklig och stark och smidig han var. Han hoppades, att mor
också måtte stå i fönstret och titta på honom.
Men i själ och hjärta var han ängslig. Den där skjutningen
hade han hittat på, bara för att han inte skulle behöva tänka
på Krus Erik och spirrtus och allt elände.
Så olycklig han än var, kände han, att han älskade spirrtus
högre än allt annat. Det var visst på samma sätt med honom
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
