Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
.-)1
försökte nog, men (let gick ej.
Det var ännu ledsammare än
att ej kunna leka ... Men vet
du hvad som värdet allra mest
ledsamma. Greta hörde litir
vågen sjöng, dä hon lekte med
sin bror med barkbåtarne i
putten, hon hörde hur
lag|arne drillade blniid "renarne och
r?
hur till och med alla träden
sjöngo om (j välla me ibland...
hon hörde sin syster sjunga
viil pianot, och sin bror vid
årorna i båten, ja hon hörde
bondflickorna i skogen, och
små traspojknrne med
tiggarpåsen sjunga glada sånger —
men sjelf var hon utan ton.
„Gud har gifvit allting en ton
att sjunga på", sade hon,
„u-t.0111 mig"... .Stora syster som
var munter nog för två,
trodde ej härpå utan ville
försöka .. . Men det gick ej —
„Vänta du", sade stora syster,
..när du blir stor, kan du nojx".
Alen den kloka doktorn
skakade pa hufvudet och sade, att
det var lungorna som hade fel
— och dervid blef det.
Greta bad varma böner till Gud
om sångens gåfva, och gaf
noga akt på kaiiuriefåireln, men
lärde sig icke. För pianot
var hon också för svag, hvad
skulle nu liten Greta göra?
Jag säg henne endast engång
och ilen gängen läste jag
hennes längtan i hennes ögon. då
jag just hörde hcmics s}rstcr
sjunga; en längtan, som aldrig
kunde tillfredsställas. Och nu
ville jiifi säga Eder små friska
och snälla läsare af
Trollslän-dan, — att om ni någonsin sen
en annan liten Greta, som
hvarken kan leka som ni, eller
läsa lika flitigt som ni, eller
spela eller dansa, så våren
vänliga, mycket vänliga mot
henne och tanken pa om ni vore
i hennes ställe. ..Det är ju dock
det värsta att vara utan ton",
sade liten Greta, och om min
berättelse nu är detsamma, så
våren dock vänliga och dömen
den ej strängt. —il—.
Om kaffe växten och
kaffedrickandet.
Jag kan naturligtvis icke
veta om du hvarje morgon
dricker kaffe eller ej. Din
mamma tycker kanske, att den
milde komjölken är
helsosutnma-re för barn än kaffet, och hon
ger dig derföre endast
undantagsvis kaffe. Men så mycket
tror jag mig likväl känna dig
och din mamma, att hon
åtminstone någon gäng låtit dig
smaka den sköna dryeken. Och
då vet du, liksom jag, att det
är en skön dryck.
Alen hvem är det då, soin
först druckit kaffe och hittat
på konsten att rosta (=
bränna) kaffebönorna, alt förmäla
ileni och att af dem bereda en
lifvande dryck?
Omöjligt är det, att härpå
gifva ett säkert svar, men om
det roar dig att höra hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
