Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
50
Det. der var mer än ett
bergs-rå kunde fördraga. Det
bullrade och brakade i bergets
innanmäte, sa att stenhällen
reinnade och flisorna röko Matti
oin öronen, och ur skrefvnn
koin bergsrået yrvaket med
nattmössan i bonden, argt som
cn spindel framspringande.
— Jag skall ge dig pengar,
jagi skrek det Och flög
fräsande som en katt Matti i håret.
— Sakta, sakta, min gubbe
lilla! eljest kominer du i
påsen, sade Matti och grep
bergsrået i nacken. Nej, så det
sprattlade, sà det fnös och
sparkade! men i påsen måste
det ändå, och så knöt. Matti
bandet till, slängde säcken på
ryggen och vandrade hein.
(Forts.)
Utan ton.
cr ute vid
hafsstranden bodde
Greta; —hennes
moders röda koja
stod idalen.
björkar stodo deromkring, och
längre borta växte de mörka
granarne. Vid hafstranden år
mycket vackert, de höga
klipporna se så ståtliga ut, och när
det regnar bildar sig i små
krefvor och andra
fördjupningar i berget de allra nättaste
insjöar att låta barkbåtarne
segla i. Fåglarne sjunga så
vackert vid hajstranden, och
vågen slår mot sanden, så att
det också nästan låter som
sång ibland, når nian hör fik—
riirt noga pä. Ja, lyss bara
derpå, när sommarn kommer,
gå en vacker afton till
stranden, efter en blåsig dag, så
får du höra. men ga icke
ensam, ty da kan det hända att
du folier i vattnet och ej
slipper upp igen, och da skulle
din egen miiumin gråta så
bittert öfver dig. Vet du, Greta
var mycket sjuk, hon kände,
så ofta hon sprang, en värk i
sin lilla böjda rygg, som ofta
kom hennes unga ögon att
bittert gråta. Gat pojkarne i
staden, och de små baronerna på
barnbiderna hade visst ibland
gjort narr af hennes
..puckel-— men hon var ändå alls ej
ledsen på dem. Greta hade
blå ögon. och såg så god ut:
och hvad båttre, var, — lion
var också mycket god. När
de andra efter sina lexor
fingo |eklöf, så tiek Greta med,
men hon kunde ej springa, ej
dansa, ej hoppa som de, och
ibredd med de andra
kamraterna som voro yngre än hon
var hon en liten, vanskaplig
cn, — men, hon var lika glad
som de, ty hennes hjerta var
lika friskt som deras, då hon
visste att Herren Gud tyckte
om sjuka lika väl som om
friska. Och hur hon älskade
sina böcker, och hvad hon
derifrån lärde. Och de vackra
bilderna sen, — dem ville hon
sa gerna kunna rita af, hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
