Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
!I2
ty i Abyssinien förfärdigar
man ännu i dag här och (ler
båtar at’ Akazieträd och
papyrus, hvilka äro alldeles
vattentäta.
Mon ifrån Egypten har
papyrusväxten heltochhàllct
dragit sig bort, sedan den gamla
visheten derstädes icke mera
uppskattas och sedan nya
böcker af linnepapper uppstält.
Endast undantagsvis odlas här
och der en planta för
märkvärdighets skuld. Sedan
plantan af lärda och bokvänner
lemnats i ro. lefver hon i
fridfullt lugn i det inre af Afrika
vid stränderna af sjön Tsad,
och vid flodbräddarne. Der
grönskar han ostörd af
krokodilen och de tjockskinnade
nil-hästarne och befinner sig
bättre deraf; ty här tager man
hvarken hufvudet eller huden
af den, man hvarken
limmar den, pressar den eller
inklämmer den i kapslar. Fri
vaggar den ain stamm för
vinden i det glödande solskenet,
omlindad af brokigt
blommande slingerväxter. Ingen lärd
belastar den mera hvarken ined
egyptisk eller annan vishet,
ingen språkforskare spränger riin
h jerna vid dess förkolnade
qvarlefvor; på sin högsta höjd
lägrar sig en Rhinoceros
middagstiden pä tle saftiga
papvrus-rullorna eller stryka elefanter
i förbifarten sina långa
snab-lnr mot dess stammar.
Sålunda har då papynis-
planta n, som fordom var ert
sinnebild och en uppbärare af
visdomen, blifvit ett lärorikt
exempel för alla dem, hvilka
betrakta vetenskap och lärdom
som ett oting och hvilka prisa
ett sådant lif, som är fritt ifrån
alla plägande böcker och
bokstäfver. Den ger dem detta
ryd: vandra du ut till Afrika,
till Tsadsjön för att der njuta
af lugn och hvila i sällskap
med elefanter, noshörningar
och nilhästar!
Snökloclcan.
(Fnrt». frfln ti» 10.)
AU-il Gud» hjelp finner jng räl
Idoui-mint, tänkte trädgårdsmästaren och så
giek |inn. Då Inni giitl ett stycke väg,
kiiin lian in uti ett stor skog. Ilär kmt
il in il lilit gi\ vilse, tänkte inni, derför
drog Imn nr sin stora iugtknif som |inn
|mr pà sig, och högg uf grenar till
höger och venster pu. sin »fig, för att
lättare hitta återvägen.
Mot miirgoncn, just då det begynte
(Inglis, ung |inn pà afstånd tre
underliga vurelsör som dansade ann i arm
vid kimten af ett, kärr.
— Hvad månne detta vnr.i för folk,
tänkte |inn, kanske kunnn de vnrn mig
Ull nytta pà mill färd, uieil dem
måste jng göra bekantskap.
Him gick ini rakt einat dem. men
som ban koin dem nära, dansade de
hvar al sitt bull. oeb ropade; följ mig,
följ mit’, följ mig!
— Alin, guiisllg herrnr; lilla tre kan
jng ej följa på cu gäng, icke har jag
heller lust ntt dränka mig i kännt,
ing går oj ett steg liingre, kom ni
derför till mig, jag liar något alt tala
med er.
Irrblossen dnnsado a|pr tillsnmmnns,
bull märkte, ull de råltplBgndc om hviiil
de skulle göra. Emellanåt kastade do
förstuliu blickar pu trädgårdsmästaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
