Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
161)
mm sökte sin krans af liuneor.
Men du giek solen upp och
ile sprungo om hvarandra,
bort, Dort i gömman igen. Just
i detsamma kom en gosse neil
för backen med metspöet på
axeln, han skulle meta småfisk
i soluppgången — då först
blefvo divorna riktigt rådda
och flögo af som dun för
vinden, och han hörde dem skratta
och undrade hvad det varför
en fågel som qvittrade i
småskogen och ban skulle rakt
fått se den elfvan som blef
ef-torst, om ej en solstråle med
detsamma skulle stuckit Honom
rakt i ögonen, så ban måste
skugga för dem med handen,
och hennes skärp säg han
alldeles, men trodde blott att det.
var vanlig spindelväf som
glittrade der i den uppgående
solens sken. —a.
Kålmasken.
ÖfVan. of —i.
Det vnr cn rtuikor soiumiiniflou i
L., m’i Tucker, fiiiin sommaraftnarne
tiunierii »lillan Am i Ii fig» nordell. Du
sutto vi syskon i löfiiiiltii, i ilen stora
trädgarden och samtalade om hriul
som vnr möjligt oeli ieke möjligt, och
hvar och en nf oss hade sin åsigt för
sig. — Ett Ogoiildirk voro vi alla
tysta just då flög der finiii en liten
snäll trollslända.
.Ack du lilla snälla trollslända, du
som flyger så långt i vida verlden, du
kun visst lioriitta oss något, du!"
utropade då en uf oss. — „ Jag har hört
ert samtal, sade Irollsläuduii. och i
anledning deraf vill jag nu bcvQttu
eder en liten historia, som jag vill killin
,.Lär dig att tro."
— Skulle du i j vilja blifva 111)0"
barns sköterska?" sade fjäriln till en
kålmask, hvilken makligt kröp omkring
på ett kålblad. „Scr dn här, ilessu
små ägg — jng vet icke huru länge
det vurtir tills de llygn ut, och jag
känner mig mycket sjuk och sviig.
Aek, hvem skall vårda initui sinå
f|ä-rilar. om jag dör? Vill du ieke göm
det, tln snälla, goda. gröna kålmask?
Men 1I11 skall se väl till, hvad du ger
deui att åta. Kom ihåg det, kålmask!
Naturligtvis kunna de ej lefva uf din
grofva föda. Du måste gifva dem
morgondagg och lilomstcrhoiiitig och sedan
måste du lära ileni flyga, först ett
litet stycke och sedan längre — du
förstår ju. ntt dc ej ge aasi kanna
bruka sina vinpir. Du Br visft illa, litt
du sjelf ej kan tlygn, men jag har
icke mera tid litt söka eu annan
sköterska och hoppas derföre, att ila skall
göra ditt bästa. Aek I ack! hur har
det kommit till, litt jag htgt mina Agg
på ott kålblad? Hvilken födelseort
för unga fjärilar! Men, ieke sant? du
skall vara god emot ile arma sina?
Se här, lag guldstoftet från minn
vingar till lön! O, det svindlar för mig!
Kålmask, koui ihåg livad jng sagt dig
om födan och —u. Vid dessa ord
tillslöt fjäriln ögonen och dog; oeli
ilen gröna kålmasken, som hvarken
kunnat svara ja äller nej till hennes höll,
stod nu der hell modlös allena
lired-vid fjarilBggen. - _Armn fru!"
utropade hon, .eu i sanning skön
vårdarinna liar bon vult, rich ett sköm kall
har jng nil! lloii måste hafva
förlorat sinn sinnen, tv eljest hade hon ju
omöjligen kunnat välja cn stackare
krypande varelse, som jng är, till
uppfostrarinna för sinn bevingade sina!
Hvad skulle de gifva sig tid ntl höra
pii mig, när de väl kinna, at| do
hafva vingar och hvarje ögonblick kunna
flyga bort från mig. — Aek. h|irn
dåraktig mången ända är. oaktadt sinn
granna kläder och guldstoftet på sina
vingart*
Meu den stackars fjäriln var dOil,
och der lågo nu ägguu pa kålbladet;
och den gröna kålmasken lindé ett godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
