- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-51. 1868 /
173

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1 "71

1 <•>

svarta slafvinnor kammade hvar
ling hennes har, och sex
moh-riskn slafvar gingo bredvid
henne med stora solskärmar,
som gåfvo skugga i
middagshettan.

Under tiden satt konungen
af Kika Arabien, Mirzns och
Mirjams fader, gammal och
grå, sorgsen och hungrig, uti
sitt ensliga fängelsetorn och
säg lit genom jerngallren uti
det tränga tornfönstret. Dä
skymdes engång hans fönster
af en man, som stod
deratan-för, och det var den
hundraårige dervischon Enoeli.
Ilu-ru år det med dig, herre
konung? frågade dorvisehen.

Konungen af Rika Arabien
svarade honom: Enoch, Enoch,
mins du ännu min dröm?
Lyckliga äro dc menniskor,
dem Allah aldrig skänkt
några barn, ty de hafva aldrig
närt en orm vid sin barm.

— Nej, sade dervischen,
lyckliga äro ile menniskor, dem
Allah har gifvit goda, trogna
och lydiga barn, ty sådana äro
guldkorn i fattigmans hus och
perlor i konungars krona. Men
dn, herre konung, har velat
köpa dina barns kårlek med
löften om konungariken, och
se, de hafva tagit från dig
halle rike och kärlek.

— Ack, sade konungen, jag
halle två barn, som jag
älskade högst, men de bestodo ej
]|rofvet: ile öfvergåfvo mig
först ibland alla. < )ch nu sko-

la mina ögon ej längre se
dagens ljus, ty mina barn gifva
mig blott en dadel om dagen
att äta och sä mycket vatten
att dricka, som en dufva
dricker i svala morgonstunden. Säg,
Enoch, hör du ej Allahs ilska
närma sig ifrån skyn, för att
straffa elaka barn?

Dervischen sade: Jag hör
dina döttrar spela och sjunga
till gästabud i ditt kungliga
slott.

Konungen sade: ser du då
allsingen ljungeld från
himmelen nedslå på jorden?

Enoch svarade: jag ser
något blänka deruppe i
gästa-budssulen: det är dina söners
nya guldkronor, hvilka de nu
försöka på sina hufvuden.

Åter sade konungen: Allah
är död; annars skulle sådant
aldrig hända på jorden. Ser
ilu ingenting annat, sä v ill jag
också dö, ty barns
otacksaui-het bäddar föräldrarnas graf.

Men Enoch svarade: bida
ännu litet, herre konung,
törhända att Allah lefver. Jag
ser ett moln af damm
uppstiga vid randen af öknen, och
någonting glimmar i solen
såsom lansar af stål.

— Kommer det närmare?
frågade konungen.

— Jn, det närmar sig som
en hagelskur öfver de stolta
tistlar pa majsfältet. Nu
igenkänner jag ryttare, kameler
och elefanter: Det är en stor
krigshär, herre konung, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:42:50 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1868/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free