Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ttrå-åriga llfliui» lillii tunga lu|lu|||!
det. Nu vnr ilcr djupa, djupa drifvor
|m färden, nllu vägar igenynidc och
staketet nästan alldeles iuliäddadt i
snö i hvarföre luinien vackert fingo
sitta inne neil ron sig h.1st de kunde.
De voro visserligen raska oeli
fiuktu-de ieke köld och snö, men i ett
sa||nnt yrvJU]er tyckte mumma det vnrn
hllttre utt hållns inne, Bnrncn ronile
sig med ntt rlekn häst" eller .kurra
gömma" och deremcllnn stå i fönstret
och titta ut. Alt betraktade de de
mjuka, finn snöflingorna som sväfvade
likt små. sina hvita fåglar ned i fr/m
himmelen: eller och den raggiga
gårdshunden som stod der så tyst och
mulen öfver det fnlit vädret. ibland
visande sina hvassa tänder åt en
förbigående fremling eller vildt skällande
pl cn stiickars resande som i
snöstormen färdades fram; helst betraktade
luinien dock sinn kärn
.Ischl-schå-gubburu. Den som stod ofvnnpå
-ug-ställliiugeii kallades rtschi-BCliå-gld)lK,n
n:o 1" och den som stod limler.
kallades .tschi-schå-gubhon n:o 2" eller
för bekvämlighetens skull, bara n:’o 1
och u:o 2.
— Hu. hu, hu hvad dc måste frysa!
utbrast lillu Fanny, dragande den
varma schalen tätare omkring sig.
Det tror jag icke, snde Bruno,
när uinii arbetar dugtigt, så hålles
bloden i rörelse.
— Ju, arbeta som du nu gör,
skrattade Kbhn, kluppundc brödrens
purprade kind.
Visst, visst. Jag skull bli
rysligt sturk med tiden, så stark ntt jag
kitt| bära en oxe.
Abl hörde* friin syskonens läp-
pnr.
— Ju. oeli på hornet får sitta eu
mygga eller vår lilla silkestass, Fanny.
Men när du blir sà stor, att du
or-kur härå cn oxe, så. är Fanny, icke
mem så lätt nch liten som nu,
invände Ebba.
Sannt lilla uBsperla. svarade
Brnno och försökte lvfta en stol på
rak nrm. ..men -o bit. jag liehöfver
ieke många år till. rättuii ... kan . ..
jag... h|illa stolen. Ajl hvad llet
gjorde ondt!"
— Akta att du icke försträcker dig,
förmannde Torsten, der ban satt lutad
öfver sin bok och endast någon gång
såg upp. .Ers högvördighet" snde
Bruno, härmunrle den stillsamma
brödrens långsamma, fOrmnnuiidc ton,
rjog vill nllliil lydu Edra råd. I
morgon oin det Ur vnckcrt väder1", fortfor
Bruno lifligt .går jug igen och hugger
veil och ..
— t )eh sågar också kunskc,
fortsatte Ehlin.
— Det kan lätt händ|t.
— Och sa blir du gubben mo 3,
utropade lilla Fanny.
— Oeh så stå vi här och se på dig,
sade Ehlin.
— Och så har du ett hvitt flor för
ansigtet, sade Fanny, men Bruuo,
hvarföre har ban det?
— För att sågspånen ej skola flyga
honom i ansigtet, i ögonen, |inn
kunde bli blind.
— Förskräckligt I
Då hur den andra bättre tycker
jug, snde Bruno.
— Men liuii kan också skilda sig.
snde Ehlm, om hirn fuller neil från
den suinln, runda och lmla stocken,
så bryter hun benet uf sig.
— Det är ett fnrligt urbetc, snde
Fnnnv, ftmScrsamt skakande sitt lilla
hufvnd.
— Och tröttsamt, tillade Torsten,
tänk. litt hein dogen föru armarne upp
och neil med den tunga sågen.
— Och att icke la goda
smörgåsar-när inan Br hungrig, saile syster
Märtha som beslyrsnmt gick genom
rummet med en nyckelknippu i hunden
och ett stort hushållsförklädc för sig.
Hon hlef genast omringad uf bela
barnskaran och hiulc knappt tid ntt
ordentligt dela at smörgiLenrnc Idond den
lillu hungriga hopen. Lillu Helmi
som icke ännu rftckle upp med näsull
öfver bordet fick plats på Mart|ius
nrm och vnr fcdnn helt tyst och nöjd.
Bruno menade dock att det ej nil»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
