Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på CH nnra förbundet krnftpul’, hvilka
vi genHsl skola lie|ocknu såsom positiv
neil negativ elektricitet, då lic en
gång erhållit dessa unuui.
Dessa hådn clcklrieitctcr ärn sedan
årtusenden verksamma rundtomkring
och inom menniskorna, och ingen
halle en aning derom. Åtskilligt
rörande dem lir ännu i denna dag
oiit-forskailt. ehuru imiu redan tagit reda
på mycket beträdande dem
Ku staug |nek kan du väl fä låna
uf din fader. Gnid den emot ett
kläde och håll den derpå öfver små
pappersbitar, som liggn på bordet. Se nu,
imiu dc sedan tÈUdragiis af
lackstången och efter en stund åter stötas
tillbaka. Genom gnidningen åtskildes dc
båda clektrieitctcrna. hvilka
derförin-imn voro Rirciiiidc såväl uti lacket som
uti klädet; den ena nf dem samlar sig
hiirvuilsiikligcu i lacket och blir
derigenom fömimmhar. utt den drager
pup-pershilarne till sig. Tngn vi i stället
för lackstången en ginsstång, så eger
en dylik företeelse rum. Ucguguu vi,
i stället för cn glusstång, en stor rund
skifva och anbringa pà densamma en
sårskild gnidningsappurut, nf hvilken
den beröres vid om vridningen, så
hafva vi rodun cn verklig
elcktriscriuu-sehiti. Deu hos en sådan glasskifva
frambragt!! elektriciteten kun genom
metalltråden uppsamlas och fylla» på
llnskor, hvilka invändigt äro beklädda
ined mctiillhlud. Genom Here sådiiuii
Huskor, hvilka man ställer i
förbindelse med hvarandra, kan man
frnuibriu-ga elektriska gnistor, hvilka visa sig
med en knall. Vid gnidandet uf
glasskifvorna skiljas äfvenledes de bada
elekirioiteternn frun hvarandra, deu ena
går öfver i metallen, ilen andni
drager sig genom giiidliillgoupparutoil till
jorden. Men hådn hafva ilen lifligaste
sträfvan att förena sig ined
hvarandra och när dc få tillfälle dertill, så
göra de ilet antingen småningom utu.ii
särskilda i det yttre synbara
företeelser, ljkuiiom detta till förtret för den
eleklriecraiide gerna inträffar vid
myckel fuktig luft. eller och förena lie sig
plötsligt och åstadkomma dervid ilen
omuäiundn gnistan neil knallen.
Gnistorna är en blixt i liten skala och
knallen den till dciisnmuui börande
lilla åskan.
De båda elektriciteternn finntts hos
ulla föremål på jorden. men hålla
vanligen så jemvigt emot livnrnntlru.
ntt imiu liknså litet märker dem. som
lasten uti en våg, om ilen är likn tung
i hvardera vågskålen. Man
förnimmer den närvaro först då uär dcniiti
jemvigt störes, dc hilla eJektriciteterue
åtskiljas ladi isynnerhet ilii, när de
buda plötsligt åter förena sig med
buller och ett ljusfenoålCII.
Många kroppar, såsom t. ex.
metallerna oeli vattnel fnrtphiiiüi hasrigt
deu fniiuhrngta elektriciteten vidare,
de äro godt| Iediire; undra göm det
alls icke eller mycket långsamt och
kallas derföre dåliga ledare.
Vid afbildning är jemvigten emellan
elektriciteternn likaledes störd. Ilvara
detta egentligen liar sin orsak, vet
mon icke ined bestämdhet. Ofta
innehåller ett moln så ka|bul positiv
c-lektricitet, ett annat negativ. Buda
tilldraga hvarandra ömsesidigt. Det
kan äfven med dem iutrillTa. ntt de
nldeles småningom jemna sina olika
benämndt! elek trici teter, men oftare
sker en sådnn förening uf dcsumiiiu
plötsligt, genom en blixt. Blixtenär
en stor elektrisk gnista. Den dervid
uppkommande knallen, hvilken under
olika tidpunkter når vårt öra Iran
o-lika ball och ofta förstärkes af cko’l,
är åskan. Ganska uiaugii blixtar ga
endast från moln till moln och lika
ofta från lägre moln till högre
belägna. som tvertom eller till jeiniihögt
sväfvande. Af dem hur ingen
menniska något att befara, men så myckel
mera uf dem, hvilka gå tunnt jorden.
Gcuom dc sistnämnda utjemna»
molnens och jordens elektricitet. Molllen
innehålla verkligen positiv och jorden
u ega tiv elektricitet. De kunna hådn
Också småningom och utan i ögonen
fallande yttre fenomener förenas oeli
begagna sig dervid förtiåinligiisl af goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
