Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jasminhflckur och rosengårdar,
samt många herrliga fruktträd,
så att inan tycker sig vara i
ett sydligt land med en
mildare luft, än den bistra
nordens. Jng satt der en afton i
slutet af Maj, når den sakta
vinden frän hafvet somnade
bort i trädens kronor.
Nedanför vallen utbredde sig en
o-mätelig slätt, sä långt ögat
säg, och den nedgående soleil
lyste på torn och byar och
fönsterrutor, sä ntt de
glimmade som prickar af gnid i det
töckniga fjerran. Tv hela
|leuna ofantliga slätt var som ett
grönskande haf, — en enda
stor trådgård med böljande
sädesfält, ängar med manshögt
gräs, parker
affrukttrild,skogsdungar af bok, by vid by,
kyrka vid kyrka, herrgård vid
herrgård, betande hjordar,
klingande klockor, surrande hin,
sång o ch blomdoft, lugn och
välsignelse, —och till venster
på sidan 0111 denna yppiga slätt
syntes en blank strimma af
vågor, som färgades röda af
nf-tonrodnaden: det vnr Uresund
med skeppen och Seland och
Danmark i fjerran.
Jag kom från vårt fattiga
land, der skönheten alltid bär
ett drag af blekhet, ett drag
af vemod, och jag andades
jasminernas doft, och jag tänkte:
skulle vi byta?
I detsamma var soleil
nedgången, och piiigstfulliiiäuen
steg rund och gul pä den lila
aftouhiuuuele». Fågclqvittret
i Lnndagård tystnade
efterhand, och allt blef så stilla,
så stilla, som en skön aftonbön,
när naturen går med knäppta
lifthder till hvila. Men ila kom
någonting underbart, då
kom en ny klockare att
sjunga för mitten sin psalm i
naturens stora kyrka. Det var
näktergalen, som började
sjunga sin vaggsång för blommor
och tråd; först sakta i
afbrutna toner, sedan allt högre ocll
i allt skönare driller — och
jag mindes en näktergal, som
sjöng en vår uti Knjsanicmi
park vid Helsingfors, och ilå
smög en ung lärd herre med
sin bössa som en tjuf bland
buskar och skjut nattens
älsklige sångare och dödade sa
den kära, sällsynta gästen på
Finlands strand, för att sedan
stoppa upp honom och kuitmi
visa honom som en raritet i
museum — o, det. vnr mycket
illa gjordt af den lärde herrn!
— Men här sjöng näktergalen
i ro, här gjorde ingen honom
illa, här förstodo menniskorna
att älska hans säng, och
derföre sjöng han nu -inn allra
skönaste visor för Lundagårtl
och för bela den stora, gröna
sofvande slätten der
rundtomkring.
Äter tänkte jag vid mig sjelf:
du nattens ljufva talltrast i
Finland, skulle vi byta?
Då tystnade näktergalen eti
’ögonblick, likasom föran lvss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
