Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2!ll
Oeli det var jättegumman, som så mildt
Sjting skogens visor för sin lille pilt.
Sof — sjöng hon, — sof, mitt unga inoln i qvällen!
An står din faders rike fast som fjällen,
Au har ej fallit någon menska in,
Alt ödemarkens kung är jätten Finn.
Finn? tänkte helgonet. Nå, ta mig maken,
Der ligger något under den der saken;
Jag vill försöka hvad det innebär.
— Och morgon kom, och så var jätten der.
— Se så, din hund, du kan din kyrka skåda,
Nu vill jag hafva dina ögon båda!
— Ja visst, 6ad’ helgonet, det slår nog in,
Men låt oss språka litet, jätte Finn!
— Hnj, hur det ordet rök om berg oeli stenar
Oeli sprakade som eld i skogens grenar!
Och der stod jätten sjelf liksom en sten
Och kunde icke röra arm och ben.
Men sist så blef ban rasande af vrede
Oeh svor att bryta bela kyrkan neder.
Unn tog om pelarn, som bar kyrkans hvalf,
Oeh bela stora, höga kyrkan skalf.
Ve, akta, akta! Helga templet ramlar,
Och jätten segrar, allt i mörker famlar!
Nej, hör, 1111 ringa tornets klockor ren,
Oeli jätten står förvandlad till eu sten!
Så var det, kära barn. I Lund, i hvalfvet
Inunder kyrkan, som stod qvar i skalfvet,
Der ser inan än två skepnader af sten,
Och en är jätten Fiuu, lians gumma en.
l>e famna än med sina stela armar
Två pelare, men Herren sig förbarmar,
Och ifråu Lund gick kristendomen ut
Och lyste hela nordens natt (ill slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
