Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A» 10.
Lördagen d. 3 Olctober
\m\,
Fattiga barns lofsång
ßr
Finland» skflrd.
I fjol stoil qvarnen still i vind,
Var moder var af tårar blind,
Vår faders arm var domnad,
Vår broder låg så hvit om kind.
Tij öfver oss och allt vårt land
Jvå<j straffande Gude allmakts
hand,
För att vi glömt hans godhet,
När han oss rika kärf var hund.
17 sändes utan hem, vi små,
Att bort i vida verlden gä,
Och lind nil ena vinst c
lien bäd<l vi tJ:ulle hvila på,
I ’i sökte bröd vid toma bard,
Vi hörde milda, hårda ord:
I natt och vinterdrifva
Vi drefvo som ile main i nord.
Vi voro som de vissna blad,
JJem höstens vindar strö i rad,
Och ingen mins den björken,
Som förr var deras h vilostad.
Så gick den långa vinterns lopp,
Och mången föll och stod ej opp,
Men himlens stjernor lyste:
Huds kärlek rar vårt enda happ.
l)å lät allsmäktig I lud sin sol
An skina vurm på frusen pol,
Och gisselu vanlt borttagen,
Som dot/ vårt fund sä hårdt
i fjol,
I’älsit/nelse aj höjden sken
l’å hvarje ti.e, j’U hvarje gren,
Och underskön b/e/ sommarn,
Orh rik påkom blef höstan sen.
Nu millar äter bygdens qvarn,
Nu spinner åter mor sitt garn,
Nu tröskar far i Ingen,
Nu ha vi hem, vi arma barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
