Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6-22
För min moder,
i.
Tidigt cn morgon om våren stod cn
liten tioårig flicka pà trappan till sin
moders lins och kastade nyfikna
blickar öfver det grönmålade
träd|fürd»stakettet in på grannens gård. Dörren
var (Innu stängd derborta och en tnng.
grön gardin skyjude fönstret, annars
sågs der ingenting märkvSrdigt: någrn
trädkärl på trappan, en qvnst, cn korg
och resten nf en hnlmkärfvc, på
hvilken en sömnig katt hilt makligt strilekt
ut sig. Flickan blickade otåligt på
den stängda dörren och den gröna
gardinen och utropade slutligen:
— Jng förstår icke, kära mamma,
hvarföre menniskorna sofva så länge,
dessa ljusa, sköuu morgnar. Klockun
är nu snart sju och der borta är tyst
som i grafven.
— I)n vet jn icke. Elinn, om de
6ofva och dessutom vore det ej så
nn-derligt: de anlände sent i går på
aftonen och behöfva hvila efter en
måhända lång och besvärlig resa, hördes
en röst inne i huset sv;un och strax
derpå syntes ett medelålders
fruntimmer vid Elinns sida: — jag har icke
vetat, att min lilla dotter är så nyfiken.
Ack, nuimina, jag måste
verkeligen bckanuu, att jag icke får någon
ro förr än jag vet hvem det är som
köpt hyddan och litet hurudana dc äro,
svurude Elina, skrattande.
Vi måste arbeta emot det der,
mitt barn. «adc modren halft
skämtande, gå nu till dina göromål.
Mamma! utbrast Elina, du vill
väl icke att jag just nu skall gå in
och göra i ordning frukosten ?
Dckiin-nn ju under tiden stiga upp och då
vore jag ej här.
— Får du icke sednn bela dagen
och alla dagar se dem?
— Ja, — väl... det är sannt nog,
men. ..
— Nä. om du icke vill gå. så får
jag väl göra det, sade modren med en
vänlig, men sorgsen röst.
— Nej. mumma, det gör du icke!
Utbrast Elina, förlåt att jag ett
ögonblick tvcknde, — och den lilla flickan
skvudadc in. Medan hon der vnr
sysselsatt. öppnades verkeligen grannens
dörr och en blek, tarfligt klådd
qvinna visade sig. hårande cn stäfvn i
hnn-den; hon gick till den låga. strax
invid hyddan belägtui lindau.
I)å’Elinn åter kom nt, knstade Imn
cn blick öfver till grannens och
bemärkte llå en liten knubbig flickn, af
sin ålder, tittande i det öppna
fönstret; hon tycktes vara mycket sömnig
ännu rich blickade gäspande utåt
vägen, derunder strykande det bnrrign,
ljusa håret från pannnn. Elinn hade
så god lust att stadnn och betrakta
den lilla sömniga, sen färdiga
frcndfai-gen eller åtminstone nickii ett -god
morgon", men besinnade sig och gick in.
Under munter sång gjorde hon npp
eld. hemtade vntten uch ställde lilit i
ordning, hvarefter hon tog Kitt arbete
och sutte sig bredvid modren.
Nu, äro de då ändteligen uppe,
började det lifliga’ barnet, tror
mamma ntt ilet räcker länge innan vi bli
bekanta ?
— Det kan jng icke sägn, det
beror på om de vilja.
Och är mnmmn icke alls
nyfiken ?
— Icke mycket, svuradc modren
leende.
Du är underbar, mamma 1
Ön-skar du då göru denis bekantskap ?
Ah, ja.
Oeh skulle du ieke vilja vura
dagligen med dem. riktigt ofta?
Det lie ror på om dc äro
menniskor, hvars sällskap år godt och
angenämt.
— Nå. jag önskar de voie goda!
Elinns lilin mun gick i fnll fnit,
hon undrade och frågade och önskade
och väntade. Sednn kommo lexornn
och det gick icke så fort i dug som
annars, emedan Eliiuis tankar nlltför
ofta voro hos grannarne. Middagen
och aftonen kom och ändå visste hon
icke mera än alt fruu (Elina förmo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
