Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
re trades vis diskur ett ttlld såsom
samlingsplats, SÄ kull ti|||ti möjligen lin|g||
en neil iinnnn af ileni. om uiiili insticker
ålskiHgu limstänger. Men meil de
fångtlde sparfvarne kun nuin just ej
nträttn mycket. Deras kött suiukur
icke behagligt; det Hr torrt och segt
och ringnkt.is tilhichmed i liiilien. der
Itiilll dock jiignr eflcr »]Uii små fngliir.
Denis sång Sr. såsom bekant, ej
heller någia alt Iijuilii uppå, ehuru
många iintiivfnrsk ne visserligen täkiint
sparfven lihiiid sångfoglarne.
Stundom plfignr nian på fftiignde
sparfvar nfkli]i|ni vilignrac och låta dem
springa omkring i rummen, man
klistrar stiimlnui också cn krona eller en
gvonardler-inössa nf kläde på hufvudet,
•la. innu berättar tillochmcd, ntt eu
fransysk andlig man engång lärde cn
sparf att tala, så att dcu un lydligt
kunde upprepa det sjunde budet. Den,
hvilken luir lust ntt sysselsätta sig|net|
Sparfvarne i sin omgifning, kan göra
dem så tiiuiii, att de, liksom dufvorna,
p||icka säden från hans haml.
Det fanns cn tid, då man
skoningslöst förföljde nita sparfvar och då man
tillochmcd erhöll skottpenniugur för
skjutna sparfvar*). På andra orter
voro byalagen förpligtade, att årligen
utlemna ett visst antal sparfliiifvuden.
Mun önskade att. om möjligt, utrota
denna fogel för den skada den gjorde
at åkerbruket och fruktodlingen. Men
derefter gjorde sig åter en motsatt
a-sigt gällande. Mun trodde sig hufva
bemärkt, att insekter och larfver
förökade sig i samma gnid som
sparfvarne förminskades Bill antalet, och sannt
är. ntt ett Cniltt epnrfpar redan under
In]|]let af cn Sommar förtär en
ansenlig mängd insi kter, livilkn åter skulle
tillfogat menniskorna ännu större
skada. Så har tunn Stor nyligen komnri
ileihän nit betrakta sparfven siitn eu
nyttig f ’gol. tjell luir till exempel för
kort tid sedan rilluchmcd fråu Europa
öfverfart en kobnii sparfvar till Syn
Zeeland. Tör alt derstädes skuffa frukt-
*) Kemltnvn I ’fjsklaui|. I Flnlmnl tijr
tunn ei «iit sA IAhjii 1 "|.nrllial.
och köksträdgårdarne ett skydd emot
de skadliga insekterna. Det liar
härvidlag gått sparfvarne på samma sätt
som lieras anförvandt Uisfogeln. hvilken
man äfven ville utrota i de vnrmnrc
lunderna, emellan ball tillfogar
risfftl-ten iiiyekeu skada, intill dess man
be-märktc. all insekterna förökade sig i
cn öfverraskande mängd och att mail
till följd deraf hade stor skada för
unden nyttiga växter.
Det är för öfrigt ingen lätt sak alt
utrota sparfvarne i cn trakt, om mail
också vill det. Ty denna fogel är
o-aktinlt all sin käckhet och ilrisliuhet
ganska slug ocll förslår litt skickligt
undgå försåt och förföljelser, och
dessutom förökar han sig mycket hastigt.
I A]iril begynna sparfvarne vanligen
litt para sig och släpa till huet. Dc
munin billin, fjäder och trådar tillhopa
och inrätta en plats för åggkläckning,
hvar det häst ptiEsar sig. Bygger
sparfvelill i skog eller å häck, i träd
eller i gräs, hvilket äfven stundom
förekommer, så är ball tvungen att
använda något större mnsorg på sitt bo.
I Inn flätar det då något så när
skickligt och hvälfver det ofvantill ihop,
så all ungarne äro skyddade för vind
och väder. Men helst söker ban sig
eu smygvrå i menniskornas boningar,
hvilket besparar honom större delen
uf hans nrbtttc. lIfver fönsterbräden
oi)l) i varma ladugårdsbyggnader t si—
Hytta de gerna, om tillträdet dit är fritt.
De bosätta sig också germi i toiiuna
siar- och svalbon. Kommer sedan om
våren den förrn invånaren tillbaka, -a
llppttit- häftiga strider Cnullun denna
ocn inkräktaren neil icke alltid
binden förstnämnde segrare. Att vid
sådan ii tillfällen ile uppretade svalarna
skulle hufva inmurat den på sina ilgg
liggande spiirfhotinn. såsom innu
fordom berättadt1, ären fabel; men väl
trer den deremot duktiga nälilihiigg.
liksom äfven sparfvarne sinsemellan
.-luuiiout rätt tappert nappa inn
hvarandra.
Oftast välja sparfvarne sitt tillhall
mellan takspnrrur uoh bjelkar, i hal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
