Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mus tålamod, fastän lum nog
limiten större portion deraf An
vanliga menniskor fått pil sin tleL, men
det to g nu slut en jrång oeh hon
fattade Osknr vid handen oeh
förde honom til] garderoben.
— Nn lärer det vara fråga
om iirrest, tänkte Oskar litet
häpen. Men deraf blef intet,
|||anima öppnade bara dörren oeh
sade allvarsamt:
— lin brukar alltid sägn j air
vill, men jag bör underrätta dig
om litt du ingen egen vilja har.
ilen ligger der i skriuet och
skrinet är läst oeh nyckeln liar jag
på ntig. När man hemtade dig
till mig, som ett litet gråtande
barn, så gaf man mig din vilja
också att förvaras till titi skulle
bli stor och förståndig och kunna
göra ett godt bruk af din vilja.
Jag tog den då och läste in den
i det der skrinet tillika med dem
som funnos der förut och hvilka
tillhöra dina -yskon. Der är den
och der förblir den tills dn
förstår att nyttja den rätt och det
är en klok inrättning, kära
gosse, mycket ondt skulle hända om
barnen skulle få handskas nicil
siu egen vilja.
— Hnr du store brors vilja
också inläst ? frågade Oskar.
— Nej, icke ini mera. ban har
1’ätt ut den, hftn är icke mera
ett barn.
— Då får lian nu göra alit
hvad ban vill. lycklige, store
bror!
— Tro icke det, kära gosse;
mamma har barnens vilju bura
till låns af (iiid »ch när barnen
vesa upp, tager Han dem sjelf
oin hand ouh ser till att de få
sin vilja fram. just jemt så
mycket, som är dem nyttigt. Gå
nu tillhaka till syskonen och kom
ihåg att du icke har någon egen
vilja.
Oskar gick. Han var rätt
fundersam, men i det bela glad
öfver att hafva sluppit arresten och
så var det en god sak att nil
ändtligen kunna säga hvad det
bruna skrinet innehöll, det
berättade han också genast för
syskonen och så visste de det.
En regnig höstdag, då Oskar
hade mycket ledsamt och just
ingenting att göra, kom han att
tänka på skrinet i garderoben.
— Det vore ändå bra roligt
att helst en dag få rå om sin
egen lilja, tänkte han, om jag
bara visste hvar mamma har
nyckeln, så vore jag i stånd att
öppna skrinet och ... nå, nå. jag
skulle icke göra något dåligt
bruk af min nija: hvarföre
skulle jag vara så dum?
Oskar begaf sig på
upptäcktsresa i iiianiuius kammun: och
fann nyckeln i hennes
livardags-kJädningaflaka (juni var nemligen
sjelf borta på visit). Giad och
ändå litet rädd. smög sig Oskar
till garderoben, öppnade skrinet,
fastän låset var litet styft, tog ut
sin vilja, stoppade den i fickan
och tillästa skrinet väl. Nu blef
buti på engång så stor och klok,
tyckte han. och en par tum
längre åtminstone. Jag vill gå ut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
