Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.1(1
sade ban för .-in; sjelf uuli
fattade sin mössa, visst ropade ju
bnm-llickun At lionimi att iiiaiiiina
förbjudit ’lo smil att gå ut i
regnet. mon livml behöfde han höra
på det, nu niir han hade sin egen
vilja, han gick. Det plaskade
sil lustigt ur rännorna och
regnet kylde Oskars heta kinder,
stöflarne blefvo genomvåta oeh
sågo derföre svartare ut än
vanligt. Ifrån trädgården gick
0-skar i skogen, det var också
förbjudet, emedan skogen var
vill-sam, men man rättar sig icke
gerna efter undras vilja när man
här sin egen på sig. Oskar gick
längre oeh längre, träden stodo
drypande våta och susade som
om de ville sägn: vänd om, vänd
om! men Oskar behöfde ej bry
sig om deras varningar: /inn
tjjorde nin egen vi/ju. Jag går den
liiir vägen och kommer samma
väg tillbaka, tänkte ban oeh visst
gick han rätt, men när ban
vände oui, så gick ban orätt, ty i
stället att komma hem till
gården, kom ban rakt emot ett högt
berg, det var en missräkning,
men Oskar vände oni och giek
en annan vag då, men den
förde icke heller hem, det var
ledsamt och obehagligt, isynnerhet
som kläderna nu voro våtare än
det är roligt att ha dem. I detta
ögonblick blef ban varse en
bonde som med yxan på axeln gick
stigen fram. Oskar sprang emot
honom och frågade efter vägen
hein. bonden förundrade sig
öfver att Unna {jössen så ensam
ute i regnet, men var nog
beskedlig att följa honom hem till
gården. Oskar smög obemärkt
|iå sitt mm, oeh bytte kläder,
det kändes godt :itt vara hemma
igen och ha förrn kläder, men
• <m sin vandring berättade han
i j för någon. Pil afton skulle
barnen läsa öfver lerorna för
skolan, men som Oskar just aldrig
tyckt oiu den timmen, så beslöt
ban att i dag följa shi egen
vilja och flen bestod uti att icke
läsa. Mumma pöiuinnte väl
honom ont lexorna och syskonen
varnade honom, men Oskar
fog-i tysthet öfver deras besvär, de
visste ju icke att lian bar sin
vilja på sig och att mamma icke
hade någon magt öfver honom
iinuiera. lian läste således icke,
utan lekte. Hela klassen stod,
följande dag i otålig väntan på
läraren, de kunde bra sina lexor
och gladde sig öfver det goda
vitsord de skulle få. Oskar var
just icke rädd, men icke glad
heller. Läraren kom oeh han
förhörde barnen, de kunde
(almin n som bara vatten, men Oskar
visste icke ens om gånger 2
gör fyra. Det var riktigt en
stor skam och hela klassen var
förundrad oeh ledsen. Oskar
stoppade handen i lickau oeh
kramade sin vilja, hvarföre, var jag
så dum oeh lydde den! tänkte
ban, men det var nu för sent.
Samma dag skulle en liten fest
tiras der hemma, det var en af
systrarnas födelsedag, nian hade
bjudit fremmande och det skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
