Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
4
fanns ingen gosse i torpet, som
skulle kunnat göra sådant. der
funno endast två små flickor.
Två små stifllla flickor var det
visst, men de förstodo blott att
leka med sina lappdockor.
Nu var det vinter, ock det var
dou hårda vintern sotn ej lini|e
bröd, den grymma vintern då så
mycket menniskor fingo lida nöd
bär i vårt fattiga land. Också
till torpet hade den bistre gästen
kommit, den aldrig bjudne
gästen — hungern. Far och mor
arbetade hvad de kunde men
icke fyllde deras arbete den toma
logen. Halm fanns mycket mera
än mjöl och derföre sattes också
mycket mera halm i degen än
der sattes mjöl. Ack! icke
smakade det bra och du, som ofta
begär jästbröd, då du fått. surt
bröd oeh hvetebröd då du fått
jästbröd, du borde fått smaka på
de små torparbarnens bröd. Mon
de voro nöjda och begäTde ej
annat, de visste att det. ej fanns
bättre än halmbrödet och hvarje
afton då de lade sig, knäppte de
ihop sina händer och tackade
Gud för att de fått bröd den
dagen.
En dag skulle Matts, det var
fadren, försöka att om möjligt få
litet penningar till mjöl, ty nu
funtis ej annat än halm. Han
hade under sommaren arbetat hos
en hondc och ej ännu fått lön
derför — men då nu nöden var
så stor. så måste ban väl kunna
erhållu hvad ban ined ärligt
arbete förtjenat..
— Kåre Matts, kom tillhaka
så snart du kan. bad hustrun, vi
hafva blott en enda liten
brödbit i|var och den måste lill’
Anna få om hon börjar gråta.
— Nog vet du. Lisa. jag
skyndar mig då jag vet att du.
Stina och lill Anna alla äro
hungriga. Måtte det blott ej blifva
yrväder, då är så svårt att
komma fram på stigen öfver kärret.
Matts gick. Modren satte sig
tåligt att spinna. Det led visst
mot middagstiden, men hon
behöfde ju intet sätta grytan på
elden, då inte IVinns att koka.
Stinn och Anna lekte i ett hörn
af rummet. Modren hviskade åt
ilen femåriga Stina, att hon bra
snällt skulle leka iued Anna, så
hon, som endast var tre år, ej
ännu skulle minnas att begära
den sista brödbiten. Tystnaden
afbröts endast af spinnrockens
surrande och de små flickornas
joller.
Men derute började blåsten allt.
mer och mer att susa i träden.
Linan middagen kom. var
yrvädret i fttll fart. En iskall storm
svepte fram öfver kärret, snodde
om i skogen — tog famnen full
med snö och öste äter ut den åt
hiuimelens alla väderstre k.
Luf-teu var 1’öriuörkud af snö och
endast snö. 1 stugan satt Lisa
ängslig oeh lyssnade till det
susande ovädret. Skulle det så
fortfara, huru kunde Matts slippa
hem innan mörkret, då han hade
så lång väg att gä. Nu hade
ock Anna redan fått sin brödbit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
