Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7;
8
ej tiil till frftgof ty Matts hade
medhemtat föda för hela veckan
— lian liaile fått sin inneatående
arbetslön.
Om aftonen ilå. månen lyste så
vackert iu genuin fönstret, sade
Stina: — Der stod engeln tned
sina stora hvita vingar och
vaktade oss.
Då förstodo fadren och modren
att Gud. i månans strålar, sändt
deras barn den himmelska engeln :
Förtröstan. —a.
Fàr jag hämnas?
— Mamma, får nian hämnas V
frågade Georg.
— Nej, visst icke.
— Får man aldrig hämnas?
Jag tycker att om någon gjort
illa åt mig. så borde jag få
göra illa tillbaka. Då vore jag ju
rättvis!
— Men nåd bör gå för rätt!
Dock får dn hämnas på ett sätt
— om du kan utöfva en ädel
hämd mot den soin gjort dig illa.
— Jag förstår ej huru
liiani-ma menar?
i detsamma, innan modren hanu
afgifva någon förklaring, trädde
en frusen, trasig, tiggargosse iu
genom dörren.
— Se der! utropade Georg,
vet mamma, nu just skulle jag
hafva lust att hämnas. Den der
gossen mötte mig nyss i backen,
då jag var ute på skidor och lulu
var så elak emot mig. Först
skuttade ban mig från skidorna
och sedau nappade han min käpp
och kastade den långt bort i dju-
paste snön och kallade uiig
skol-råtta — och jag lindé intet illa
gjort åt honom. Åtminstone
tycker jng, att han intet borde få
liär. Oeh Georg vände sig
förargad bort och bet glupskt i sin
stora sniörjrås.
— Det var visst illa gjordt af
honom, svarade modren, men,
stackars gosse! ingen har lärt
honom bättre. Ser du, ban
tyckes vara friisen och hungrig.
Huru skulle du nu kunna göra
honom till din vän. i stället för
att ban nyss var din ovän. samt.
komma honom att blygas för att
lian gjorde dig illa? Huru kan
du nu hämnas ädelt på honom?
— Siig mamma: jag vet ej.
— Tänk efter.
Efter cn stunds begrundande,
gick Georg fram till tiggargossen
och räckte honom stillatigande
sin stora smörgås.
— Var det så mamma
menade? frågade Georg.
— Just sä! Och handla alltid
så. också framdeles, då det
gäller mer än en knuff och en
smörgås. —a.
Omnibu3.
Till Thilda C—.
Snälla Thilda|
Tack för brefvet. .Ing blef sä glad
när jag erhöll ilel, skrif blott oftare
till uiig sn skull jag ej vara sen nit
liesvuni dig, derpå kun fin lita, det
försäkrar din vän Fanny.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
