Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
nyii sång, 8uin engång skall
sjungas uf alla dn heliga inför Guds
thron, nilr denna verld är
förgången.
Ännu hnde solen icke gått upp,
och jorden var mörk, när
qvinnorna kommu till grafven. Der
funno de två englar, som bådo
dem ieke söka den lefvande bland
de döde. Oeh medan englarna
ännu talade, steg den stora
tipp-8 tån delsedagen s sol öfver
himiue-lens rand och sken in i alla
lefvande väsens hjertan. Ty un
voro grafvens mörker och dödens
förskräckelse likasom aflyftade
i-från alla lefvandes bröst, nu
sjöngo fåglarna, hjordarna sprungo
glada till betet, fiskarne vaknade
ur sin dvala: bela skapelsen
likasom föll på sina kuäu och
lofvade Gud.
Så skedde om påskmorgonen:
det har stenen berättat för biet.
oeh stenen visste det nog: han
var ju ett stycke af klippan, som
legat pä Christi graf. En enda
fanns, som icke var glad vid
denna berättelse: det, var
töm-busken, oeh ban hsule orsak att
sörja, ty af honom togs kronan,
soui vreds kring Frälsarens
oskyldiga oeh blodiga panna. Detta
är en egen sorglig och vacker
historia, suin jag kanske en
annan gång skall berätta. Nu
skola vi minnas den sköna
påskmorgonen. Då uppgår solen klarare
och herrligaro än någonsin
annars öfver det heliga landet ocdi
öfver den vida verlden. Alla
skapade väsen äro Gud underdå-
nige och fröjda sig öfver lmns
stora kärlek. Så måste ju äfven
den sköna solen bevittna CrudB
godhet oeh herrlighet. Och når
skulle solen hellre vittna derom,
än på den stora uppståndelsens
dag, när Christna har brutit
mörkrets kedjor? Det måste ju
blifva en skön uch ljus morgon
efter en så mörk natt: och såskall
det blifva morgon i alla mörka
hjertan, som tro på sin Frälsare.
Tv i honom är verldens ljus.
Z. T.
Blomsterflickan.
(Fort*, fr. n:o 12.)
— Talar bon aldrig med dig
om Gud och Jeans Kristus?
— Nej, sade Alice sorgset och
hennes ögon fylldes af tårar:
jag har hört dessa namn, men
det är allt. O! säg mig. hvad
du gör i kyrkan och livad det
är att bedja! Jag stod engång
vid ingången till en kyrka och
hörde en skön musik, men jag
vågade icke gå in. Säg mig
huru det är! Jag vet att Gud
är en Ande som skapat mig och
bela verlden, men hvem är
Jesus Kristus?
Hon säg så bed jande på Eosa
och var så allvarlig att denna
icke visste huru hon skulle
sva-lii henne; det var en så
besynnerlig och så sorgset uttalad
fråga. Hon försöltte att tala, men
brast plötsligt i tårar och
be-tackte sitt ansigte med händenia.
I Efter en stund npplyftaile hon
I sitt hufvud, borttorkade tårarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
