Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dersökte I li|lius portion. —
En ärt! utropade gossarne.
En fattig, ensam ärt, sade
mamma. — Hilda tycker jn så
mycket om ärter, huru kommer
det sig då till att det nil
kostar tàrnr? — Det kommer
sig vissL deraf, sade löjtnanten
och säg ut som om nan haf!
mycket roligt, det kommer sig
visst deraf att ärten icke här
är jiå sin rätta plats ocli den
som ej är pà sin rätta plats
förlorar sinn annars goda oeh
behagliga egenskaper, — och
sä såg han på magistern
liksom för att fråga om det inte
var väl sagdt.
Men magistern blef röd som
om ban fått nå£ot hårdt att
bita pä ocli det var ej
underligt — ban hade just fått den
andra Srten i munnen.
Deri tame hunden.
Phylnx, hvilken sà mången
natt, troget bevakar lins oeh
„hem", — ban den trogne
hunden, skall för närvarande
sysselsätta oss. Underdånigt
hviftande på svansen a tår ban
framför oss, ger ..vacker fot"
och slickar bauden, men ät
fremmande morrar ban
förbittrad och visar dem tänderna.
Hvem månne väl hafva tämjt
den första hunden och
upptagit den som medlen) al sitt
hus? — troligtvis har det
redan varit någon al’ de första
menniskorna. Sà långt histo-
riska underrättelser och sugor
gå tillbaka, hufva hundarne
beledsagat menniskorna.
Kanske de olika ländernas
folkslag också tämjt olika vilda
djur af hundslägtet och
inöf-vat dem för sina behof.
Eski-moerne i Grönland egil
hundar, som belt och hållet likna
de inhemska vargarna och blott
äro något svagare än dessa.
De begagna dem att draga
slädarne och som biträden pà
jagten, låta dem om vintern
också värma sig i de
underjordiska boningarne, men om
sommaren fä de sjelfva söka
sig föda. Dessa cskiiiiohuudnr
visa också ännu temmeligen
vargens karakter. Den
obeväpnade fromlingon ma väl
taga sig tillvara för dem och
det bar händt, ntt de midtför
modrens ögon, sönderslitit och
uppätit barn. Trots deras
vildhet äro de dock oskattbara för
Grönländingen och utan dem
skulle ban väl svårligen
nedlägga hvarken någon isbjörn
eller udgon ren.
De nordamerikanska
karin-(1 inner nes hundar likna till
byggnad och färg fullkomligt
de dersammastädes boende
räfvarne och dela tältet med
sina herrar. En näraboende
Indianstam ansåg det till och
med för syndigt, att använda
hundarne som tjenare, emedan
deras prester kommit på den
idén, att denna Indianhord
härstammade från hundar och des-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
