Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14(1
hufvuden ocli skakade ladan
der vi inuvartcrat oss.
Oaktadt vi alla voro rädda — ty
vi hade aldrig förut bestått
ett åskväder, uran ntt hafva
några äldre personer ntt
trygga oss till — sä hade vi dock
en tröst, som uppehöll oss.
Min fader hade ofta sagt : —
Den Gud vill bevara ban är
utan fara, och för att bevisa
detta halle ban omtalat de tre
män i brinnande ugnen och
andra bibliska berättelser, som
styrkte riktigheten af denna
sanning. Sedan första
förskräckelsen hade lagt sig,
kunde vi derföre med mera lugn
vänta på ovädrets slut och
detta inträdde också snart.
Solen framtittade åter,
Trollslän-dorna och svalorna* hvilka vid
ovädrets början gömt sig,
började åter kretsa öfver
vattenytan, och äfven vi kröpo ur
värt gömställe, för att
betrakta den efter det
vederqvickande regnet leende jorden, hvars
glädjetårar glänste i hvarje
grässtrå, och deröfver kan man
icke undra, ty den stackars
jorden hade nödgats törsta i
många, många dagar ander då
rådande torka. Vi dröjde
ännu en stund på det kära
berget, sà att regnet skulle
upphöra att ned droppa ur de
höga granarna, under hvilka vår
gångstig ledde sig. Derefter
förfogade vi oss till hemmet,
och då inin moder vid
hemkomsten beklagade, att lion va-
rit sä orolig för mig och mildt
förebrådde mig för det jag
icke skyndade, hem före ovädret,
berättade jag huru jag bestått
detta första prof i lifvets st rid,
oeh detta hade till påföljd en
bifalls-blick från min läder,
hvilken blick jng tolkade som
ville dou sägn: det är godt att
pojken i god tid får försöka,
att reda sig på egen baud,
ban skall ända förr eller
sednare komina att kämpa i
lifvets strid utan vårt stöd: och
denna kära faders blick ingjöt
mod och lcftiiidslust i mitt
bröst. Ja, jag önskade i min
barnsliga enftdiüghct ett
tillfälle, att under ett ännu
hårdare åskväder få visa mitt
hjeltemod för att tillvinna mig
ännu ett dylik bifallsblick af
min fader. Att jag äfven på
annat sätt än genom hjeltemod
under åskväder kunde
tillvinna mig min faders bifall kom
jag icke i den första
förtjusningen att tänka på.
Detta är hvad jag nu haft
att säga om Trollsländor,
svalor, rödbcrgct ocli askan.
Voro jng viss om, att jag med
detta enkla barndomsminne
beredt Trollsläuihins små läsare
något nöje, så skulle jag visst
en annan gång försöka i
minnets gömmor leta upp någon
annan barndomshistoria; men
hvem skall i detta afseende
underrätta mig otn läsår nes
önskan. Kanske får jag
hoppas att Trollslända gör det?
A. S—jr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
