Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu i sommaren strömmmg, nin
hösten sik. Vnr det vackert
väder och god vind, så
seglade de |ui lördagen iri till
staden, sålde fisken färsk och
gingo oni söndagen i kyrkan.
Men ofta hände alt de voro
Hera veckor ä rad allena pä
klippan Aht.ola och sågo
ingenting annat, än sin lilhi
gulbruna hundraeka, som bar det
stolta namnet. Prins, och sina
tufvor och buskar och
blommor och hafvets måsar och
fiskar och (len stormiga skyn
oeh de hvitgrüna vågorna; ty
klippan låg ute i yttersta
hafsbandet, och der var ingen grön
holme eller menniskoboning
på en mils afstånd omkring
dem, blott här och der en
klippa al’ samma röda stenart,
som Ahtola, dag oeh natt
be-stänkt af vågornas skum.
Laxmatte oeh Laxmnja
voro beskedligt och arbetsamt
folk, som lefde förnöjda oeh
glada pä treman haml med Prins
i derå? fattiga koja och
tyek-• i * i
te sig vara rika, när de saltat
så många Ijerdingnr fisk, att
de slogo sig ut öfver vintern
och hade så mycket öfver, att
gubben fick någon mark ryska
tobaksblad för sin pipa och
gumman kunde hvar månad
bestå sig ett halft skålpund
kalle med dubbelt så mycket
brändt korn och ciehoria, för
att förbättra smaken. För
resten hade de smör, bröd och
fisk och en drickstmma och
ett surmjölksanknre: hvad
behöfde de mer?
Det skulle nn allt varit bra,
om ej Laxmnjn haft en
hemlig begärelse, som icke gaf
henne någon ro. Ilon
funderade år ut och år in huru bon
skulle blifva så lik, att hon
engång i verlden kunde i;i sig
eti ko. — livad sknll du
göra med ko? sade Laxmatte.
Icke kan hon simma så långt,
och ieke ryms bon i vår båt,
att vi skulle få henne ut hit
till klippan. Fä vi också
henne hit ut, så ha vi ju
ingenting att föda henne med här
på den torra klippan,
— Men här Hnnas ju fvra
albuskar och sexton
grästorf-vor, menade Lnxninjn.
— .Fa, hvarför icke?
skrattade Laxmatte. Bär finnas ju
också tre gräslökstorlvnr. Du
kan föda henne ined gräslök.
— Mon alla kor tveka om
salt strömming, menade
gumman. Prins tycker också om
fisk.
— Det skulle man se! sade
gubben. Nej, jug tackar, det
blefve en dyr ko, som vi
skulle föila med salt strömming.
Det kan gå för sig ined Prins,
som slåss med fiskmåsarna om
det sotn blir öfver, när vi
gala strömmingen. Slå du
kinl-dan ur bågen, mor; det är bra
som det är.
Laxmaja suckade. Hon
begrep att gubben hade rått,
men kuddan kunde hon icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>