Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211*
JörflVrligt! Ack om jag bara
blefve fri igen, så skulle jng
|lita alla verldens kattor ocli
bönor vara i fred.
Och härvid tjöt ilen
stackars Lejon så jemmerlig öfver
sin försvunna frihet.
— Lugna ilig, arma broiler,
bntl lluitig, du skall få se att
dn vänjer ilig vid detta lif
också. Kält nu är det
frukostdags, var nu tålig tilldess.
— Det är så outhärdligt ntt
rj få springa omkring!
jemra-de sig Lejon.
— Åh, det har jag fått
försöka också, men med talamod
öfvervinner man allt,
tilloch-mcd surkål, säga menniskorna.
— Du är så förståndig och
tålig, llurtig! är du icke
ledsen på mig, för det jag så
ofta retat dig?
— Nej, jag bar förlåtit dig.
— .Jag ville slicka dina
tassar för de orden! utbrast
Lejon lifligt och ryckte på
kedjan, men det står tj i min
förmåga.
— Till natten får jag min
frihet, då kunna vi råkas.
Att fängsla Lejon var det
bästa sättet att förbättra den.
Tanklös och orolig som den
annars var, fick den nu tid
till eftertanke och tvingades
att betänka sina fel och
ångra det missbruk den gjort af
sin frihet. I Hurtig fick den
också en trogen och erfaren
vän; ilen fick lära mycket af
denne bepröfvade gamle
gårds-vakt.
Da den efter en lid på
försök återfick sin frihet,
uppförde den sig så stilla och
hyggligt som man kunde önska.
Visserligen var det en stor,
ja nästan oöfvervinnetlig
frestelse att gä förbi hönorna,
hvilka nil, lika lugnt som förr
i tiden t t ippade omkring
Hurtigs koja, men tanken pä
fångenskapen våren mäktig
hållhake ocb med bortvändt
hufvud sprang Lejon förbi.
Hurtig behöfde också icke mera
lida någon smädelse af den;
Lejon visste, ack! allt för väl,
hvad det ville säga alt i det
skönaste solsken, stå kedjad
vid en liten fläck af den
rymliga gården ocb se sig
omgifven af fria och lyckliga
varelser både på tvä och fyra ben.
Jagthundcn hade, af Hurtigs
ädla, förlätande beteende lärt
sig inse sin egen ostadighet
hvad vänskap beträffar och
fördubblade sitt
uppmärksamhet emot den gamle.
Hädanefter kunde nian, mången
vacker alton, få se de tvä
hundarne belt vänskapligt
tillsammans utanför Hurtigs koja:
Lejon vanligen lekande och
stojande som dess pojkaktiga
natur egnade och den gande
fröjdande sig åt den unga
kamratens munterhet eller
sprakande om sin egen ungdom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
