Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211*
riken, snälla tante, en lin. grön,
doftande, frisk tallrik med
Imnd-tag oeh konstigt gjord, full
med lina underbara Ådror,
Bertha plockade ifrigt;
regn-dropparnc som ännu hängde
qvar vid Iliaden föllo ned pä
Berthus händer och armar då
hon rörde vid qvistarne. men
det bekymrade ej det glada
barnet, hon log deråt och blef
ej heller aktsainmare.
— Blir du ieke våt, born?
Akta din klädning, ropade
tante.
— Litet våt blir jag, mon
vattnet år ju sä rorit,
regn-dropparne komma rakt från
den sköna himmelen. Se sä,
nu år tallriken full, hår...
Ack tante, så förfärligt!!!
— livad är det nu?
hvarföre kastar du bären ifrån dig?
Se, nu duga dc icke äta. Hvad
bar händt?
— Det var en mask, tante!
— En mask? Dender lilla?
— Ja, tänk så rysligt!
— Jag kan ej finna att det är
någonting rysligt; värdet den
sora så skrämde, dig?
— Ja.
— Du är cn liten barnslig
flicka, huru kan du vafn rädd
för ett så litet kräk?
— Fy, tante, tag den ieke
i handen.
— Den gör dig icke illa,
se huru mjuk oeh fin den
år-Tanten förde masken
närmare Bertha, men flickan sköt
tantens hund så häftigt ifrån
sig att den arma lilla masken
föll neil. En stund söktu de
efter den på sandgången, men
ila de ej hittade den, hjelpte»
de åt att på ny räkning fylla
den gröna tallriken med bär.
Hade Bertha vetat hvar den
lilla uuisken gömt sig, hade
hon oj varit så lugn; den
lindé nemligen i fallet fastnat pà
flickans klädning och smög
sig nil obemärkt in ibland
rirn-sorna vid fallen, troligen
mycket förundrad öfver
inusslins-skogen der den nu sakta kröp
fram och tillbaka.
När solen gått ned och
hela naturen hvilade, måste
Bertha lemna (len sköna
trädgården och gä upp på sitt. rum.
Musslinsklädniugen hängdes
upji och den lilla egarinnon
sof snart, drömmande oiu sol
och sommar. Men masken
sof ieke. Den hittade
slutligen ut ifrån mnsslinsskogen
och kom ned på ott bord, der
spisade den sin aftonmåltid på
kålbladet som ined en del af
båren blifvit inhemtadt ocli
sedan kröp den vidare på
fönstret, pà gardinen, pà
väggen,..
Någon tid efter denna afton
stod Bertha bittert gråtande
vid fönstret, llon var ett
lifligt och häftigt barn, hastigt
ledsen oeh snart glad igen,
tnan hade icke kunnat tro att
detta mulna ansigte tillhörde
den glada Bertha, hon såg
mycket förbittrad lit och sa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>