Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Imni likaså. Hon kände dem lin sä
val. il"1 voro hennes förtrogna oeh
nyrc-ken glädje bilde ||nil |lf (lem. men
inyckct bekymmer ookså mången gång.
Der i den lysln ensliga skogen vnr
i|ei så roligt uti leku med dem,
omöjligt vnr del oekså ull ludin dem inne.
Oui bon ville det, liek bon ingen ro
för denis bullrnnde och klu|ipumle,
ull lioii till slnt fiiidå måste gifva dem
frin. I)å lekte några så suktu och
mål 11 belt nilrn omkring henne, men
iiågru uf dem voro sn djerfva och
o-rnligii oeh llögn nil vidt och så högt
uti det svindliulft för henne. Uoii
vnr-niUle, bud och botade, måste slutligen
springa omkring för ntt hemta dem
tillhnkn och så bilade ofin ntl tnednii
Inni vnrii liortn. lindé getteniu
sprungit sin kos. och så lindé hun suuimu
liesvår med ull söku upp dem igen.
Kli uf sinn hjertekoni höll hon
kärare än ulla de andni, inen den ville
nlltid tlygn sn högt, ja ända upp till
ilen klara, strålniulc stjernan
högstup-pe. Hon ville ej n&nnas neka det
In n såg ju sjelf så gerna på den —
ville ej heller uti ilen skulle vara eü
föruiuten. oeh flå var hon rädd nit dou
•knllc „||ygu sig förderfvad". Sist
företog him sig att vyssa dou till sömns,
neli så ilen ena efter den nndrn, de
iii-oligusto. De stillnre. lugnare
blefvo i|var, de som bättre kommo
öfver|||||| med aili omkring dem, soln
nöjdes med alt se lill Iliaden och blifva
i|vur på jorden sii länge.
Hon lindé nu längesednu blifvit
p|||||||iil och satt ciisuui i siu lillu
stn-un mod en bok, som bon nyss läst, i
fuinneii. Hennes tankar sväfvade så
itilhi tillbaka, mindes sinn glada
syskon som n|il {innu sofde sn djupt
Huli såg pà ilcin sii vemodigt, kysste
iluin dim eiin efter dou andni, -kullo
kanske ännu engång vclal se deraf
klara ögon, iiieu de vakande ej. Hou
såg fra inåt — då kände bull först en
-lillu domning, det hon »eilnn sàg vnr
idel ljus och frid, närmast öfver
henne dn hon lyfte upp sitt öga. strålade
don klara stjernan från hennes
ungdom. Hon knäppte sina vissnade
händer oeh såg på den med glädjetårar i
ögonen oeh genom dom skimrade
stjernan så undcrhurt, som 0111 en engel
svingnl ned derifrån till henne, tog
henne vid hunden och förde henne
upp, upp. _
Då det igen blef vår, hvilade hon
lugn lindor kullon och deröfver vcxtc
blommor, så lätt och så vackra, mod
klara bbi Ogoil ocli strålande gröna
hind. Sn hände engång nil en liten
siidcsärla kom att trippa dit iu. såg
länge pii blommorna oeh kände så till
slut igen sinn lokkumriitor. a|la de yra
nnilcväsendcnn som nu vaknat upp
i-gcn. Sädesärlan Hög allt hvad
vin-guriic buro lill skogen, I>erättade det
der för undra små fåglur och så
skyndade do ulla dit. Dà blef der eu doft
oeh en klang allt rundtomkring så uti
ingen kunde förstå hvaraf det kom
sig. Några som hörde det först mot
hösten sen stjernorna började lysn
trodde uästnii uti det kom frän dem.
det var anuiirs som sjelfva luften. Och
ju längre det lod, ju skönare
klitigu-de det, soiu genom ufskedets tårar
hoppet inn ott gladt återseende. Då
hösten kom. flyttade fåglarna borr.
blommorna humle sinn kalkar och sist
bredde vi|||en| sitt hvita täcke öfver
•|elli.
Sen vet jug oj om de ännu blomma
upp llvur sommar, mon nästan mera
tror jng alt de. nil lösta från lillu Ilium!
lätt Ihtgit tip]i dit nlltid deras längtan
stått — .till ljusets, till del gyllene
ljusin? lund". S._..k.rn.
Posten kommer!
Till Frida, spång är ön Iiieu väg
eller bro öfver ott vntten. t. ex. en
stock öller etl liräile Soln är slagen
öfver en bäck. r—b y. Dou sista uf
dina gator hur jug redan förut låtit
uiimt vänner [lissa; derför uleleiiimii’
jug den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
