Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•283
låtom oss grt till tlclll Orll
||r||ein ottt förlåtelse, iiinnn vi
dö." De gingo till tlen
gamla hönan oeh berättadt" för
henne hvad de hört oeh
bekände för henne alla de onda
anslag de fattat, för att störta
den lilla hönan i förderfvet.
Den gamla bönan blef
mycket skrämd och visste ej hvad
lion skulle (agn. sig till. Men
den lilla hönan snde: „Jfig
skull rädda er. Sen I, här
ligger mycket halm, deraf göra
vi ett bo dt er, i afton
kommen I hit itt och vi täcka belt
och hullet öfver er.
Husbonden skall tro att I flugit er
väg och då ban blott vnr noga
om att spara in födan, skall
lian ej gräma sig deröfver.
Vi skola sedan dela vår
dagliga föda med eder och se,
huru det sedan må gå.
Då påfogeln och ankan
hörde detta deras systers
ädelmod, kunde de ej upphöra, att
tacka henne, ocb de lofvade
henne för framtiden, att bättra
sig och återgälda hennes
kärlek. Derpå gjorde dc boet i
ordning i en vrå af stallet oeh
då natten inbrutit kommo dc
in och bönorna täckte in dem
ända öfver hufvudet, så att
man ej kunde se någonting
af dem.
Följande morgon kom
matmodern ut på gården med en
stor knif i handen, som liou
slipade pä tröskeln. Da den
var skarp nog, gick hon fram
till päronträdet, der påfogeln
vanligen brukat sitta, men den
var ej mera der. Dä skakade
liou pä hufvudet och gick till
bräderna, der ankan annars
låg, men ankan var borta.
l)å giek hon omkring hela
gården och sökte påfogeln och
ankan oeh kom till hönshuset,
bockade sig ocb såg dit in,
men der fanns ingenting
annat Hu en hop med halm.
Då ropade hon sitt inan och
sädet — Ankan och påfogeln
ha visst flugit härifrån, jag
hittar dem ej! — Låt dem då
flyga, sade mannen, så äro vi
fria från de onyttiga djuren;
de hörde visst livad vi talade
i går. När (let blir bättre
tider köper jag dig en annan
påfogel och en annan anka.
Derpå gingo dc åter iu i
huset. Men den gamla och
den unga hönans hjerta hade
darrat af ångest. De voro
glada, ntt faran nil var lyckligt
förbi ocb når matmodern kom
och kastade maten åt dem,
buro de ett. korn efter det
andra iu i hönshuset och delade
redligt med påfogeln och
ankan.
Dc hade länge hållit på på
detta sätt, då såg matmodern
en gång alt de båda bönorna
buro födan iu i huset och
förundrade sig deröfver. — Hvad
skull det betyda, sade hon för
sig sjelf, att djuren spara sin
föda på detta sätt? Jag måste
se efter? Då gick hon bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
