Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•278
sedan öfvergifvit lieune.
Derföre skällde den högt till och
sädet ..Du borde dock
skäm-111119. ntt hittjv på sådana
sknm-lösn osanningnr nm din nior.
Tror du, ntt jiiir ej sett huru
stolt du vnr emot henne och
huru du skämdes, ntt Ini
under summa ttik som hon? Qch
nu vill ilti, ntt jag sknll
hjelp|| dig. ntt fördrifva den lilla
hönan? Det är säkert blott
afunden, soin talar ur dig.
Det är visst sannt, alt vår
matmor, sedan en par
dagar tillhaka, värdar den
lilla hönan bättre än annars.
Men hvad rör det oss?
Kunna vi veta, hvarföre vår
matmor gör det ? .Iao -ii- nöjd
ined de ben, jag får hvarje
dag oeh ni ha’n alltid mat ntt
åta eder mätta, hvarföre vill
du oj unna din syster, den lilla
hönan, det stim hon får? Skåras
du. oeh laga dig af upp i ditt
träd!" Dermed vandrade
hunden till sin koja.
Men påfogeln var förarirad
öfver ntt dess anslag oj
lyckats. „Vi måste på
annorlunda till väga," sade den andra
dagen åt ankan, för hvilken
don berättat sitt samtal med
gårdshunden. Derefter talade
de helt sakta med hvarandra
oeh uppgjorde iillclmndn [-]daner,-] {+]da-
ner,+} huru de skulle fördrifva
dou stackars hönan frän
gården eller tillnehmed döda den,
huru ankan skulle locka den
nod i iittnet oeh dränka don.
1 )ii kommu husbonden och
* mal modern nod gå gården och
de talade allehanda med
hvarandra nm krig och dyra tider,
-Vet du." sade husbonden at
sin hustru, det blir mig
dagligen svårare att skaffa dou
myckna föda, som dessa djur
behöfva, vi vilja slagta
fjäderfäet och blott behålla hunden,
den gör oss dock mest nytta
genom sin vaksamhet.
-Du har rätt", sade
hustrun, -jag bar Också tänkt
derpå, livad hafva vi för nvtta
af påfogeln ocb ankan? Det
är visst suti||t, ntt de äro
vackra, men det är också allt. de
äta mycket ocb lägga ej några
ägg, vi skola straxt i morgon
slagta dem. Men tycker du
oj, att vi skola behållit de båda
hönsen ?
-Gerna för mig", sade
mannen, -det år sä fromma,
nyttiga djur och nöjda mod litet,"
Dermed gingo do åter in i
huset.
Men påfogeln och ankan
hade hört samtalet och voro
ytterst bestörta, ..Hvad skola
vi tnga oss till?" sade
påfogeln. -Hvart skola vi taga
vägen V Aek, vi äro förlorade!"
- Ack, kära syster," sade
påfogeln, -vi hafva dock
förbrutit oss emot vår mor oeb vår
syster. Detta är straffet för
vår o tacksamhet," ...la," sade
ankau, -jag inser, atl vi hafva
handlat mveket orätt. Kom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
