Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aj r>,
Lördagen d. IG < )ktober
Mina vänner i viken.
7. Fisknrnca lif i hafvet.
O det blà hafvet, det vida
li||fvet, det djupa hnfvet, som
glittrar j Stilen’ Ar det ieke
skönt? Ar det ieke
hemlighetsfullt? Huru ofta bar jag ej
statt pä stranden oeh sett de
krusiga vågorna springa efter
hvarandra som hvita lamm pà
blommiga ängar oeh likväl
aldrig upphinna hvarandra! De
komma, de komma frän
fjerran strand; de hafva ej hem
oeh fädernesland. De ha
ingen ro om dagar oeh nätter,
dc kull ra beständigt pä
hafvets sliitler; i tusen ar ha de
Häll sin gattg oeli sjunga
beständigt samum säng.
Men hur är det lif, stim lef-
ver oeh rör sig der under
vågorna? Vi se det ieke, vi
höra det ieke; vi bo i en annan
verld. Vi andas den lätta
luften, vi glädjas åt solens klara
ljus, vi kunna ej tänka oss hur
det är att lefva dernere ulali
luft, utan sol, utan ljud, i
mörker oeli tystnad, och ändå
vara lycklig! Blå haf, vida haf,
djupa haf, vill du ej en gång
berätta för oss huru det ser
ni i ditt tvsia sköte?
.la, svarar hafvet, det ville
jag visst, men du skulle ieke
första mig. Jag är så
omäte-ligt stort; jag svallar ju öfver
bela den vida jordens rund.
Jag är eii kejsaredöuie med
inånga provinser, och alla
mina provinser äro hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
