Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.san
ten fågel, ser ilu Gerda, Ar det
icke en flyttfågel?
— Jo, hon hvilar sig väl
för den langa resan.
— Kanske år det vår sjuka
fågels syster
— Ja, ja och nil sitter hon
der och qvittrar ,,farväl’’, hör
huru sorgligt det låter.
— Så skulle jag sjunga 0111
jag skulle resa långt, långt och
du, Gerda, blefve qvar sjuk.
— Och det herrligaste land,
skulle ej koninm dig att
glömma mig.
— Nej, inte det herrligaste
land.
— Men sedan om våren,
Nina!
— Ja, om våren skulle du
vånda tillbaka och då skulle
jag vara frisk och då skulle
vi bo tillsammans igen i den
gröna skogen.
— Ack, så roligt!
Den ensamma lilla fågeln
hörde allt detta oeli blef så glad.
Hon ({vittrade sin afskedat äng,
full af hopp och tro.
— Farväl små barn!
Hafven tack för eder
barmhertighet! Vården väl, min sjuka
syster, bed henne tänka på
mig, hon skall ock ständigt
vara i uiitt minne när jag
sväfvar öfver de vida hafven, när
jag flyger genom de djuna
skogarne,når jag hamnar i uet
fjerran landet. Farväl, farväl! Och
när våren kommer, kominer
jag äter, da skall jag se min
syster, dä skola vi bo i ilen
gröna skogen; Farväl, små barn!
farväl syster! Farväl du
sköna Finland!
Nu höjde sig den glada
skaran i skogen, vår lilla fågel
lyftade vingen och snart
sväfvade hon högt, högt i det blå,
långt, långt till fremmande
land. Hon var icke sorgsen
mera, hon hoppades pä våren.
I stugan lag den sjuka systren
i ett mjukt bo som barnen
lagat åt henne, och barnens
fader hade förbundit hennes
vinge. „Den blir nog bra med
tiden", hade ban sagt.
Vintern kom, lofven föllo
af, marken blef hvit id’ snö.
— Nu är syster i det
fjerran landet, sade den sjuka,
hon tänker på mig.
— Nu är syster i den röda
stugan i Finland, sade den
andra, hon tänker på mig.
— Der ute är kallt och
mörkt, syster har det både varmt
och godt derborta, men jag
vill hoppas på våren.
— flår är sà skönt i det
nya landet, bär glöder solen,
här mognar frukten, hår är så
grönt, här är så rikt. Men
der hemma sitter syster, jag
vill hoppas pä vnren då
kommer jag åter.
Och så hom våren. Nu var
det åter resfrukost, nu
hastade man igen, nu tänkte man
igen på den långa färden. Äter
satt den lilla fågeln ensam, men
hon var så glad nu, så glad,
så glad, och hon qvittrade id’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
