Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
As ill.
Löi dai^en il. 13 November
|lif|||,
Mina vänner i viken.
8. Unda Marinas silfverskål
(siulul)
Ilafskonungen sn| t i sin
sjö-gröna sn), oeh allt hnns hof
stod tyst omkring honom.
Konungens piiuuu vnr mulen: hnn
saknade sin yngsta dotter
Unda Ma rinn, hvilken han sändt
alt plocka koraller vid
Au-st rubens klippor. Unda
Marina hade vnrit länge bortn, oeh
med henne vnr konungens
fröjd i villa hafvet, ty ban
älskade henne mer än alin
sknt-ter i oceanen.
Unda Marina lindé, efter
sin vann, lekt pn en fjerran
strand och tryolct sina spår i
den hvita sanden. Skogens
unge prins, som vnr hennes hjer-
tanskär, hade kastat rosor och
narcisser ät henne i vågornas
brus, oeh Unda Marina lindé
tagit lyra. Sä hade tiden
förgått, oeb Unda Marina lindé
lekande kastat åt prinsen den
snäcka, i hvilken hon skulle
plocka korallerna, och prinsen
bilde behållit suåeknn. Då
mindes Unda Marina sin faders
befallning oeb ilök under
hafvet, för ntt hämta en ny
snäcka från konungaborgen.
Nu hade ett af hnfstrollen
sqvnllrat för konungen oeh
sagt till honom: Unda
Marina bar försummat sig hos sin
hjertanskär och gifvit åt
honom sin snäcka. Oeh då
hade konungen blifvit ganska
vred, tv det var kriti mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
