Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•380
Som ledde doras steg till sanningen
Och lärde dem i dygden sällhet finna.
De minnas sedan mänga år den man,
Som ädelt öfvervakat skolans lagar,
Som i dess väl sia högsta glädje fann,
Oeh nu sin lefnadsafton finner lian
Förljufvad af den ungdom han ledsagar.
Do skåda hoppfullt till den hand, som nu
Så mildt allvarlig ses de unga stöda.
Fördubbladt snart är deras antal ju,
Ilen aldrig sågs den handen trött ännn,
Ty dubbel kärlek lättar dubbel möda.
Ocli sen, linr är ej minnet än dem kärt
Af alla dem, ej nämnda oeh ej glömda.
Som här det veka barnalijertat lärt,
Att ädelt vetande är mera värdt,
Än alla skatter, uti jorden gömda!
Sist tacka de det dyra fosterland,
Som i sitt armod och sin kärlek räcker
o
At sina döttrar liär en modershand,
Att leda dem i lifvets torra sand
Till källan, hvilken andenB trånad släcker.
Men framför allt, och mer än uienskouiakt,
Som blott kan så, der Herren vextcn gifver,
De prisa Gud Allsmäktig, som har lagt
Också i denna lärosal en vakt
För evigt ljus, som doek allena blifver.
Ty det är qvinnans heliga mission,
Att vittna om den Grad man vill föVneka.
Xär mannen tviflar, tviflar icke lion;
Han står på forskningen, lion står på troil;
Hon älskar, — derför kan lion ieke tveka.
Han, som det sanna ljusets källa är
Och ensam seger ger i lifvets strider,
Välsigne denna skola, oss så kär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
