- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-51. 1869 /
397

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3!I7

IJflr sutto inga tanter och
hörde på musiken, inga onklar
som lade patience endast tjen»
stéfolket gick här för att
duka och passa upp och ibland
läto dc dörren till
serverings-rummet stå uppe för att
också fil höra litet musik når
döttrarna spelade fingoröfningar
och skalor. I)et såg ut att bli
bra ledsamt oeh vflrst af allt
var att flygeln trodde det
Sylvia såsom alla andra skulle
föredraga pianinot. Men så
var det icke. En dag kom
nappa med sin lilla dotter vid
handen och förde henne till
flygeln. Hon skulle lära sig
spela. Det gäck svagt och
stapplande i början, men
småningom bättre ocli båttre. Först
fingeröfningar och sedan små
visor. Och det var cj nog
dermed. Sylvia kunde också
sjunga som en riktig liten
sångfogel; hon sjöng: „ Spring,
min snälla ren", „Grotns
blomma", „Jag är glad och ung",
.Hösten är kommen" och
många andra. Flygelns toner
läto alls icke skarpa och
skärande när Sylvias små lindrar
berörde tangenterna. Flygeln
började blifva nöjd med sin
lott. Den fann alt klockan såg
vördnadsbjudande ut och
dessutom var ett nyttigt ting, den
hade. blifvit god vän ined
ekskåpet oeh mat bordet och mä
rk-te, litt de blårandiga
rullgardinerna vida båttre skyddade
för solen än de skira salongs-

gardincrna. Dessutom vnr det
rätt intressant att hvarje dag
gissa hvad som fanns i
karotterna om det var potatis eller
bönor, stok eller bakelser.

En gång hade flygeln hört
hushållerskan tala med
syjung-frun:

— Det vnv en välsignad sak,
en god idée att stålln flygeln
här. Min far vnr trumpetare,
så jag var mycket van att
böra musik och har saknat den
alltsedan jag flyttade hemifrån.
Nu kan jag också ibland
höra en och annan skala till
köket.

— Ja, svnrade syjungfrun.
jag blir också helt Varm om
hjertat när lilla Sylvia sjunger
och det går så bra att sy
efter musik.

Döttrarne sade: — det är
utmärkt bra att vi hafva ilen
här gamla flygeln att öfva oss
på, annars kunde pianinot fara
illa.

— Gör jag så mycket
nytta och glädje, så kan jag
gerna stå i matsalen, tänkte
fly-»cln, men sonate-tiden fruktar

— livad är det för en tid?
frågade vägguret, som hört den
sista meningen.

— Ar det före eller efter
måltiden? frågade matbordet.

— Det år en ledsam tid
svarade flygeln, för dä går
Sylvia till pianinot.

Men Sylvia gick icke. Hon
höll den gamla flygeln så kär;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1869/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free