Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frnmben ini-d nosen rikt in i
blommorna. De hade alltiil
gømn hört på musiken, både
på fingoröfningnrno och
sona-terne, både på gossarnes
burtiga marscher oeb flickonias
vackra idyller. Det var
derföre. med häpnad och sorg som
flygeln och taflan cn dag
hörde pappa säga till sina barn:
flygeln börjar blifva gammal,
den har så skarpt, ljud och ni
vet ntt mammas nerver ej
tala dervid, vi skola köpa ett
pianino, det bar svagare ljud
och ser prydligare ut; flygeln
tager bort utrymme och har
icke rödt siden bakom
genombrutet trädverk som pianinot
har.
Ja, det måste gä derhän.
T<df grofva bruna händer
fattade i flygeln, tolf tunga,
stora fötter trampade på de
mjuka mattorna och det gick
långsamt framåt mot
tambursdör-ren. Flygeln blickade sä
länge som möjligt med sina
nie-duljögon pä taflan, men då
man kom till dörren måste
flygeln vändas på sida; den såg
då hela salongen upp och
nedvänd: stolarne stodo på
hufvudet, taflan stod på
hufvudet, björkarne stodo på huf\
lidet och korna lågo på rygg.
Klang! lät det i flygelns
strängar — det betydde farväl. Men
korna betade lugnt och
kalfven stod pä sina tvä ben, det
vnr som oin de ej nlls rörts
af afskedet, men det kora sig
deraf, att taflan fann det belt
narurligt att hon också skulle
flyttas bort tillika med flygeln,
hon var ju också gammal och
sliten,
Men så gick det ej.
Förgyllning och fernissa hjelpa
upp mycket, här i verlden.
Taf-! Inn hade icke något skarpt
ljud sorn plågade mammas
nerver, den hängde belt tyst på
väggen och när ramen blifvit
förgylld och korna, björkarne
och himmelen fernissade, så
märkte rnan ej alls, att den var
så gammal. Och då den
sedan blickade ned på det
prydliga pianinot med det
genombrutna trådverket, det röda
sidentyget bakom och de
svaga tonerna, så saknade deri
icke mera sin gamla vän.
Korna sågo också så glänsande
bruna ut nu, att de ej gerna
velat erkänna bekantskap med
den slitna flygeln.
Sonaterna och capriserna
läto så lagom starkt och bra
på det nya instrumentet och
några flngeröfningar kommo
ej i fråga, till dem var flygeln
god nog. Men hvar stod då
flygeln? Jo, i matsalen.
Der var inga speglar, inga
purjmrfö|hängen, inga mjuka
soffor, barn rullgardiner,
rottingstolar, ocli matbord. I
stället för tafla med förgylld
ram hängde här ett stort
väggur som blandade sitt
enformiga tiek tack oeh sitt spöklika
tolfslag med flygelns toner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
