Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•408
lid — sedan dö nöjd om jag
kunnat göra något, om ftn
litet, för värt kära, kära
Finland 1 O, du Sylvia I hur’
lyckliga äro vi ej ändå sorn
hafva ett tudant fosterland.
Vi vilja bedja vår himmelske
Fader <jifva oss kraft att
kunna gagna vårt Finland!
Se bär, vackra Slända| nu
är helsningen färdig tolkad i
ord! ehuru inom Linneas
hjerta finnas mänga flere
tankar, som få stanna der; ty
alla äro de ändå en och
samma tanke, en och samma suck,
som stiger till Gud: „Giul
välsigne Finland!"
Farväl, du snälla Slända!
Glöm cj att helsa vår Sylvia
från Linneas begge kära
vänner, som tillsammans med
Sylvia och Linnea älska vårt
Finland, och bedja Gud beskydda
det för oss alla så outsägligt
kärn Suomilandct.
Linnea. ,
Lilla Hannas sparf,
(Sau|l htMitlulye.)
Det vnr en uf ile förstu vinterdagar»
ne uniler innevarande vinter. Snön
lindé ander den förflutna natten svept
Bill liviln liksvepning öfver skog och
mark och de lötlösa träden stodo så
kalla oeh tröstlösa i ungen nedanför
gtrden. Det vnr ieko utan, ntt ieke
höstens isiga vindar hade meddelat sig
äfven at huruen i det varma hemmet.
Vintern liar visst också sina nöjen oeh
hehiig i men uog Mir mun audi litet
obehagligt öfverraskad, dä den företa
gängen tittar fram. Puppa hade ännu
ieke kommit sig i ordning med sina
vanligu vinterqväll^-berättelser, neil
det vnr derföre, som om de sm i skulle
-uknnt sysselsättning, då de ännu ieke
hunnit vänja sig vid vintern. Väl
klippte Hannes oeh Anders rednn
hästar uf pnpper, men den Grårign
Ltnn-nn »tknAde tills vidare sysselsättning.
Under det snkcriin stodo på detta
sätt i hemmet inträdde en liten gosse,
bli rande 1 hunden gissa hvad]— jo
en liten, liten sparf, hvilken vur sä
radd att det lilla hjertat klnppade i
haas bröst. Den lillu fogeln hade ieke
rätt hm kunnnt Irifvns ute i den
ka|in vintern oeh derföre hnde lian tagit
sin tillflykt till lilin flnnnns hem. der
hun flugit, uppför trappan lill en öfre
våning, der ban stannat i ett oeldtidt
yttre rum oeh der Ilade hun påtrMTnts
af gossen — elev vid skolan i
|länna|| hem. Sednu den förstu
förvåningen oeh be|l||di |||| lagt sig, blef det stor
rådplägning livnd mnn skulle göra Ined
den lilla freiiiliiigeti. som sökt sig ett
vanligt vinter-qvnrter. Att jnga den
ut i den kulla vintern vnr hårdt; men
ntt instänga den som fånge i.buren
var ännu hårdare. Slutligen hemtndes
ändå dnckhyggningen, hvilken tills
vidare skulle tjenstgöra som lmr, och
dit insattes den lilla sparfven och
försågs med mot ocli dryck. Att lilla
Hunna numera icke saknade
sysselsättning förslås uf sig sjelf. Hå lioii icke
stod oeh betraktade den lilla fogeln
genom doekbyggnitigens fönster,
liop-pnile hon glädtigt oinkriug rummet
och klnppade sinn små händer nf
i-dcl förtjusning,
Förstu dugen vågade sparfven knapt
smaka på den fm insatta födan; men
nndrn dugen var ban rednn mera
hemmastadd oeh plockade så behändigt upp
de små hnmpfrökornen; men mnn
iiiärk-le nog lydligt alt |inn ieke funn sig
riktigt väl i fångenskapen, utau ntt
hun ofm sutte sig pl ett fönster oeh
piekade så bedjande på den lilla minn,
liksom him ve|rn sOgu: „Vur snäll,
lilla Hiiiimi. och släpp mig ut I del
fria, der jag är van". Fogelns
Ögon-ocli locken-språk begreps siiurt ling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
