Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ka att teckna ett kärr med
alin dess cgendomligheter, och
det skall säkert göra er godt
att få andas litet känluft, Kom
derföre med mig och tog din
fantasi ined dig på resan. Vi
vilja uppsöka ett sådant.
Vi vandra genom skog och
äng och äng och skog.
Känner du ej ]mr fuktiga ångor
stiga emot dig. Marken blir
sumpig och våt. Den ger
litet efter för dina steg. Nu
ha vi uppnått skogens gräns
och här utbreder sig lör dig ett
fält, ett vidsträckt fält, hevext
med groft gräs. Du ser intet
annat. „Hura enformigt,
huru tråkigt och ödsligt det är!"
— M väl. min vän! det är ett
kärr. Du vill säkert redan
vånda om, och är ledsen på
inig för att jng har narrat dig
med? Men du måste ge dig
till tals och komma med mig
in pa kärlet, och du skall
säkert komina derifrån klokare,
ån du kom dit.
Vi gå således framåt. Du
känner hur inarkcn är mjuk
och ger efter för minsta
tryckning af din fot. Du vandrar
fram liksom på uijuka dynor.
Ilar tlu någonsin förut gått på
sådana V De bestå af en h
vitakt ig mossa, som de lärde på
latin kalla Sphagnum, och som
vexer i sädana höga tufvor.
Låt oss ryckt» upp en näfve af
denna mossa. Den är flere
qvarter lång. Här och der
sitta små grynlika korn: de
|äro mossans frukter. Vill du
!se med mitt förstoringsglas på
dem och på de tilia hvitgul»
iuosshladeu. Ser du huru de
bestå uf en hel mängd små,
tätt vid hvarandra liggande
runda rum? Dessa kallas
celler, och af sådana celler äro
alla mossor och alla vexter
sammansatta, och af sådana är
äfven din egen kropp hopsatt.
Tag t. ex. blott en liten del
af huden på dina fingrar och
se med förstoringsglaset på den,
och du skall se samma slags
runda rum äfven der. Den
lilla, obetydliga mossan, som
tjenar dina fötter till att
trampa på, är dock väsendtligen
icke så alldeles olika dig sjelf,
som du tror. Gud har
skapat er båda och har skapat er
af samma grundämne. Men
vi skola lemna niossan. — Ser
du det sträfva, grofva gräset
der, som skjuter upp öfver
tufvorna. Du tycker Bäkert att
det är bra fult. Och du vill
otvifvelaktigt på inga vilkor ge
namnet blomma At de gröngula
grofva axen, som hänga ner
från dess 9tänglar. Säkert skall
du förvåna dig öfver att jag
säger, att du, om du fattar
intresse för att studera
naturen, ännu en gång i framtiden
skall med beundran betrakta
äfven dessa gräs. den simpla
starren, och i det dolda Hf, som
rör sig och verkar i dess
celler och ådror och som sist
frambringar de grofva axen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
