Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»tt tallium flög lör vinden. Harald
oeh Kniio sutto {■& gärdet ocli
skrattade, Hjalmar hndc tagit Elins hatt
oeh lagt den, i form uf en
gammalmodig fruntimmershatt, p4 sitt
hufvud oeh låtsade förrslällu en gammal
språksam gnmnia. Anna liailc hoppat
på en |lifva, tron låtsade föreställa
necken oeh bröt sig en qvist till
liarpn. saint spelade på denna
alldeles utmärkt val, fnstän ohörbart.
Nu fingo barnen böra ett ljudligt
skratt, pint och sikrik på Ungen, men
de brydde sig ej derom. De
plockade i korgen lllet mossa neil begåfvo
sig derpå åter, (ifver gardet, till
hyddan. — Mot Aftonen begåfvo de sig
hem oeh då liailc de byggt 8
moss-hvarf. Under i|fitflsvnrden frågade
deras fader: „biirn. hvar ha’n ,T varit
bela dagen?" „I skogen. Vi började
bygg|i oss en hydda, på berget här
midt emot.1* .Jag vill beratta er en
saga nr verkligheten", sade fadren
muntert. .I)å jng i koin till den
äng der folket bergade hö, hörde jag
ett rysligt stoj, som då dock till eu
del afstannade. En gumma skrek: .gå
du Auti, du, som skryter öfver dill
mod och se efter hvad det månde
vara der borta." .Det må jag säga."
svarade Antti. „iitt rädd är jag då inte,
men till trollcnii går jag ej ändå
Ty. det är säkert, att del år fliisi, som
grascrade der borta." -En af ilcni
hade eu så breil krinolin oeh ilen
andra, nej, mej, jag blir alldeles rädd
när jag talar; knuske var det
skogs-jiuigfrim oeh bergs tomtar ne,’ hviskade
gårds Atina.
Hvilka då? frågnde jag. Folket
ville ej genast tillstå för mig hvad det
var, som skrämt dem. men slutligen
sade de, att skogsjtingfnin och hennes
följe, visat sig långt, der borta, vid
slutet uf ängen. Jag skratta du och
had dem gä till sitt arbete, men had
äfven eu karl gå att se livad det var
der borta. .Nej, ursäkta mig, herre-’,
svarade denne, Fmen om trolle na sjelfva
pinade mig, at| komma och se hvar
de bo. så ginge jag dock icke; ty
skuggjungfrun oeh berg.-trollcn äro ej
att leka med." Jatj blef ledsen oeh
frågade dem hvar ile lärt sig sådana
vidskepliga saker, som ingen hbh
nien-irska tror på. I)e blefvo litet flata oeh
började ursäkta sig, för mig." Alla
barnen skrattade, så att tårarne runnö
nedför kinderna. .Hvad, skratten .1
nil ännu", frågade fadren tillslut, då
|inn fann det vara nog. „Knnske var
det ,1, sora lindén ntklädt er, för att
skrämma folket? Nej. puppa",
bedyrade banien. .vi hu ej vetat af hein
händelsen. Det är besynnerligt,
näfven ,1 i (|air ej alls varit på ängen?"
.Jo, men langl vid (indra gärdet, der
skogen stöter till ängen, inte kunde de
so oss der. då de voro i början
afäii-iren och vi knappast märkte dem. då
vi sutto på gärdet." .Jag tänkte nog
•_ai att se på höbärgningen", sade Klin,
.men jug ville ej gå dil |neil Siris
Hilma, oeh sedan så dansade vi så
länge omkring, der vid gardet."
»Veten J. ing kommer på något", snde
Siri. .Afståndet gjorde nit folkel ej
väl kunde se er och Elins lfcngn
tnl-mn och edra stora hattar spela största
rollen i ilcnna komedi. Ni hoppndo
lilla ikring." .Kuno och Harald
sutto |.å gÄrdet", skrinlade Anna.
„l)r-stobättre". svarade Siri, äfven
skrattande, ,de kunde dii galla för
kràk-sknlmmor oeh der hafven J
upplösningen pä gåtan." Albi skrnttnde, och
modren hud trollcnn önska hvarann en
god milt. K/ly.
HELSINGFORS.
1 I,i)■( w r lieilcrIiuluu buklryek•• rI, IH7U
Koreiedt: /. Ilfimhiiryri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
