Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Väekasupp hon visst behöfver...
Barbra (inkommer):
^e så der, hvad sade jag?
A ter en, som bryter nacken!
Varsågod ocb sväng på
klacken,
Annars får ban sig på fracken,
Som de andra, härvidlag!
Florestan.
Ar ej slottet der på backen?
Dit vill jag ännu i dag.
Barb ra.
Ar min herre, som jag anar,
Också prins, så hör mitt råd:
Lemna sådant öfverdåd!
Florestan.
Nej, ett hemligt hopp mig
manar;
Väg jaii genom tornet banar.
Barb ra.
l)å förgås han utan nåd.
Nej, jag står oj längre ut!
Vet min herre hvad det
blifvit
Af de prinsar, som förut
Samma våg i törnct klifvit?
Jo, de fått ett ömkligt slut.
(Hon för prinsen till /täcken)
Titta! Der har en sig rifvit.
Kände ni prins Soliman?
Sen ett är så hänger ban.
Den, till höger der i häcken,
Hette Mirza; — i hans klack
En förfärlig geting stack,
Så att ban blef död på
Häcken.
Den till venster...
D o r i n a (vi<l häcken)
Himmel, ack,
Alndin! (sprinyer bort.)
B ar b ra.
Ja, så han hette;
Han i förgår drog åstad.
Ofvermodig, ung oeh glad,
Han sitt svärd mot tornet mätte,
Och då kröp på häckens blad
En ofantlig spindeljätte,
Spnnn sitt nät kring honom
fnst,
Sög hans unga blod med hast...
Säg, vill ni stå samma kast?
Florestan.
Alla troil, om ån så fräcka,
Kunna icke mig förskräcka,
Törnerosa har jag kär,
Törnerosa jng begär,
Törnerosa jag vill väcka,
Henne jag i hjertat bår,
Intet skull min kärlek släcka,
Och mitt svärd skall trollen
gäcka
Barb ra.
Jo, se, den är god, den der!
Spritter galen ju ban år.
Hör ott ord, om ban en gnista
Sundt förnuft har i behåll
Och ej önsknr lifvet mista!
Herre, det Unns inga troll,
Det är käringprat oeh noll.
Törnerosa är en sagu,
Som ej kan en klok bedraga:
Den det tror, hnn år ett fjoll.
Huru kan en menska tnga
Sig en lur i hundra år?
Men man kan, som jag
förstår,
Hänga upp sig i ott snår:
Det är just hvad jag er spår.
FI o res t a n.
O, att ödet visshet skicke!
Törneros, mitt hjertas vår,
Finns du, eller finns du icke?
B a rbra.
Snart är klockan tolf. Jaggår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
