Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
blott en liten plats, der hon
blnncl fi syskon får hvila så
lugnt, ostörd af alla stormar,
som kunde störa den späda
blomman. Det skall ej
saknas några af dina små
blomster syskon på oeh uti din graf,
du lilla Linnea, och det skall
bli stunder fulla af frid ocli
stilla glädje för dina vänner,
att ibland få gå med dessa
skogens ljufva barn till ditt
sista jordiska hein, och der
dröja med tanken hos dig,
der du nu så lycklig sväfvar
öfver jorden.
Sof godt, sof godt, du
älskade, brutna blomma! Måtte
Herren gifva oss sin nåd att.
kunna likna dig, och engång,
som du, så fridfullt få gä in
i vår Herres Jesu glädje!
S t/l via.
Lilla Siris blommor.
I barnslig förtjusning stod
lilla guldlockiga Siri framför
sitt blomsterbord i salongen,
och visade sin flera år äldre
broder Sune, som redan bar
student-lyra i mössan, en nyss
utslagen snöhvit kamelia,
hvilken hon med största omsorg
vårdat hela vintern:—»Se,
Sune! se huru utmärkt vacker
den år!" utbrast den lilla
flickan med rodnande kinder och
glädjestrålande ögon.
»Ja, vacker år hon visst din
kamelin," svarade brödren och
betraktade blomman; men mitt
hjerta värmer hon icke, såsom
till ex. rosen, hyacinthcn och
narcissen. Hon saknar doft,
| denna foriusköna,
aristokratiska kamelia, och är således
själlös. Den enklaste,
anspråkslösaste blomma som har doft,
äger för mig vida högre
värde, än albi dessa
bloui6terdrott-ningar som man beundrar för
deras fägring. Men vacker
är hon onekligt, din kamelin!
upprepade Sune leende, och
klappade smekande sin lilla
systers guldkrusiga hufvud, då
ban varsnade hennes något
misslynta mine, emedan han
ej kunnnt dela hennes
förtjusning öfver den sköna
bländ-hvita blomman.
»Snart infaller Hortense
R:s födelsedag," fortsatte
Siri, »och jag har just önskat
att den skulle slå ut till dess,
hon tycker mycket om
kamelior." -Ar icke äfven
Hortense en blomstervän?" frågnde
brödren, — »jag vill påminna
mig att äfven hon har ett
li-| let orangeri, såsom min lilla
syster."
»Ja, men hon klagar alltid,
att hennes blommor hvarken
vilja trifvas eller få knopp,"
svarade Siri, „och att de
aldrig bli så frodiga som minn,
utan skjuta bleka skott i
höjden."
»Sjelf är hon äfven ett
sådant der blekt vnttenskott,
stackars Hortense! "menade Sune,
»som bortklemad och förgu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
