Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drude tårfylkln blickar som
dngligen riktades pä dem. Och
då man tidtals öfverräknade
klostrets inkomster och
utgifter, befanns ntt man ej blifvit
rikare, utnn snarare futtigare.
De frommare blnnd
munkarne sknknde betänkligt sina
hufvuden.
„Gud är med de
barmher-tige, men de obarmhertige...
det är ej rätt att vi skicka
de fattiga ifrån oss."
Det ville också icke gå rått
bra med trädgård och åker.
Det kotn mask i kållandet,
stormen förstörde fruktträdens
blomma och flera af de båsta
hästarne dogo.
Allt skarpare blef stygnet
i munkarnes hjertan, allt
if-rigare läste de sina böner, allt
strängare fastade de. Men det
gick icke brn för dem.
Då kom det, sent en nfton,
två små barn till klostret. Det
var ett förskräckligt vrväder
» i
och de arma små hade gått
vilse på isen. De sjönko
utmattade ned framför dörren
och bådo om förbarmande, om
en enda bit bröd och tak
öfver hufvudet, de ville gå bort
i morgon igen, men nu
förmådde de ej ruera.
„Neju, 6ade en munk, „vi
kunna ingenting ge."
.,Vi hafva haft stora
förluster sjelfva", sade en annan
tvekande.
..Hvarföre gå’n J icke till
andra?" sade en tredje.
Bnrnen märkte icke huru
svårt munkarne hade att ofslå
deras böner, men fortforo
ändå att bedja: „för Guds
barm-hertighets skull, låt oss
åtminstone ligga här i natt!
„När jag tänker rätt på
saken, så kan jag gerna lemna
min brits åt dem", sade den
förste munken rörd.
„Och jag kan väl vara utan
mitt aftonbröd", sade den
andre.
„Det våga vi icke", sade
den tredje, „Igumen kan få
veta det".
„Så må då Gud vara osa
och dem nådig!" utbrast den
förste.
„Bort med er!" sade den
nndrc med en röst som
skulle vara sträng, men som
darrade af rörelse.
„Gud skall taga sin
välsignelse ifrån er!" sade barnen
och trädde åter ut i den
mörka aftonen.
I sam nia ögonblick kommo
några munkar springande och
berättade att den störste
span-målsbodcn. full med säd höll
på att brinna ned.
— Det är Guds dom!
ropade munkarne och skyndade
upp till Igumen.
— Fader Igumen, tillåt oss
att åter måtta de hungrande!
ropade de; annars tager Herren
ifrån oss det vi ega, se under
den tid vi låtit de arma gå
ohulpna, har ingen välsignelse
varit med vart arbete och våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
