Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
fonet ro t, om ej modrenB
varnande blick afhållit henne
i-fràn att säder springa från
matbordet. Och kort derpå
inträdde unga Alfons, en
ly-ceist, och anförvandt till
familjen, hvilken tillbringat
ferietiden der ute på deras
vackra egendom. Det var en
ståtlig, prydlig utig hem? denne
Alfons, men tycktes vara en
riktig sprätt att döma af den
parfym utaf violetta tle
l’arme som omgaf honom, af den
eleganta toiletten, de brända
lockarne och händerna sen
ined sina långa, blanka,
spetsiga naglar hvilka han
oaktadt de öfrigas spe och skämt
låtit vexa under sommaren.
I lyceum der hvarje lvte och
fel gisslades, kallades han
..påfågeln;" men denna
benämning hade ännu ej kurernt
unga Alfons fåfänga. Gossarne,
.1 lilius oeh Alarik spådde och
profeterade att kamraterna nog
skulle kurera honom
kommande termin, och det med en
radikal kur till på köpet, ty
naglarne de voro ändå det
värsta af alltsammans. Alfons
hade just hemkommit 1’rån ett
besök i grannskapet, och
nedsatte sig iiu vid bordet
bredvid Julius för att redogöra
föi-besöket, medan hans tante
serverade honom med hallon och
grädde, som var hans
favoriträtt.
..Klös bara inte ögonen ur
mig, mod dina förfärliga nag-
lar!" bad Julius förskräckt,
och drog stolen en bel aln
i-från det farliga grannskapet.
„Ja, de der fasliga sylnrne
skola väl bort snabbare än
vanligt, bara han väl kominer till
Lyceum igen," skrattade
Alarik och fick dervid en
mycket onådig mine af lilla
syster Fanny som tyckte
särdeles om den »snälla, vackra
Alfons!" Denne låtsade
o-mellortid ej höra deras
spe-ord, utan frågade 0111 Fanny
kunde taga lyra, och kastade
derpå i hennes små händer en
mycket stor och grann
konfekt, innesluten i ett papper
med en prydlig teckning som
föreställde en liten gosse
hvilken förföljd af en björn
räddar sig lipp i Ott träd; en
qvinna synes på afstånd med
bäfvan i sina drag, och som
devis lästes orden: madre id!
madre id.’
Liten Fanny visade sig
mycket lycklig och tacksam, samt
tröttnade ej att betrakta sin
konfekt och göra tusende
frågor angående teckningens
betydelse och den spanska
devisen derinunder, hvarföre
Alfons efter qvällsvarden, då de
yngre gossarne derute pä
trappan lagade metrefvarne i
ordning för morgondagens glada
fiske, satte, sig uti en fåtölj i
salongen, oeh ined lilla Fanny
i sin famn berättade henne
teckningens och devisens
betydelse, i en af dessa många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
