Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
barnsligt naiva sagor hvarpå
Spanien är så rikt.
Teckningen föreställde
nämligen trnkten omkring Madrid,
Spaniens hufvudstad, innan
den ännu vnr en sådan; och
om uppkomsten nf densamma,
samt hvad som gaf
anledningen till dess namn, skulle nu
förtäljas. .Engång, för
mänga hundrade år sedan"
berättade Alfons för sin lyssnande
åhörarinnn, .vandrade en
liten, mörkögd gosse uti en
skogig trnkt för ntt söka bär, då
han plötsligt hörde ett starkt
brummande oeh varseblef en
stor björn son» lunkade efter
honom. Gossen blef förfärad,
sprang allt hvad han
förmådde, och tog omsider sin ti 11—
flygt upp i ett vildt
körsbärsträd.
Men Nalle lagade sig i
ordning att förfölja gossen dit
upp. Don förskräckte modren
som emellertid saknat sitt barn,
skyndade, så snabbt hon
förmådde till hans bistånd; i
ångesten öfver sin moders fara
ropar sonen till henne!
’Maitre id! Madre id!’ hvilket
betyder: moder gå bort! moder
gå bort, hvaraf staden som
uppfördes der i den skogiga
nöjden sedermera skall hafva
fått sitt namn."
Liten Fanny tackade och
kysste den vänliga Alfons för
berättelsen och lofvade spara
sin konfekt; samt hennes
kusin lofvade hemta henne Hera
sådana, samt berätta henne
många nya sagor. Alfons,
o-aktadt sin språttighct och sin
fåfänga, som aldrig passar för
någon, allraminst för en
skolgosse, hvilket ban ännu var,
hade likväl ett mycket godt
och varmt hjerta, snint var
mycket snäll oeh vänlig,
särdeles emot lilla Fanny, som
oc.kså å sin sitla återgäldade
honom det genom den
hjertlika ste tillgifvenhet; och hennes
kärlek och partiskhet för
Alfons giek slutligen så långt,
att hon ej visste någonting i
verlden vackrare än hans
brända, bruna lockar, och hans
långa, spetsiga naglar, för
hvilka senare hon likväl i förstone
varit helt häpen; derföre var
ock hans afresa ifrån Fannys
vänliga hetn en riktig
sorgedag för barnet, llon
tröstades likvisst något litet då
ban lofvade komina igen till
julen, samt log och gret på
engång, alldeles som ett
sommarmoln.
Emellertid tog skollifvet för
uugherrarne sin början:
Alfons gick som sagdt i Lyceum,
men .|lilius och Alarik i
normalskolan, eller jnaUkolan*
soln lilla Fanny kallade det;
och som de voro särdeles
flitiga, samt läste raskt,
skickade dem modren allt godt nf
landets produkter, nf hvilka
äfven Alfons fick sin dryga
andel. Uti ett bref lill sin
mor, meddelade sedan Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
